Jag har fått frågor kring falska såbäddar och i det här inlägget ska jag försöka förklara både varför jag använder falska såbäddar och hur jag gör. Alldeles i början av säsongen har jag ork och tid så jag lägger så många falska såbäddar jag hinner med. Av mina 86 bäddar gör jag falska såbäddar i åtminstone 37 bäddar varje år.
Innan jag lärde mig att använda falska såbäddar så gjorde jag i ordning bädden jag skulle så när jag tänkte så den. Ofta på samma dag. Jag krattade i ordning bädden och sådde t.ex. morötter. Innan morötterna hade kommit upp var bädden full med ogräs. Framför allt våtarv som gror snabbt. Ibland hade jag markerat var jag sått genom att strö ut sand ovanpå såraden något år hade jag markerat med snöre. Då kunde jag hjälpligt gå över bädden med ett rensjärn om jag höll avstånd till strängen med sand eller snöret. När morötterna väl grodde så var de mindre än ogräset och det blev till att sätta sig bredvid bädden och rensa för hand vilket tog en evinnerlig tid.
Mina knän gillar inte att rensa ogräs sittande någon längre stund så jag försöker hitta alla knep jag kan för att klara mig undan den sysslan. Falska såbäddar är numer mitt främsta vapen.
Ungefär två veckor innan jag ska så en gröda så gör jag i ordning bädden som om jag tänkte så samma dag. Jag täcker av plansiloplasten och passar samtidigt på att klippa alla småsniglar som sitter på undersidan med järnferramol. Sen bredgrepar jag och rensar bort om det råkar finnas någon skräppa eller maskros som försökt överleva under plasten. Kvickrot hittar jag numer sällan inne i bäddarna. Det är bara i kanterna som den tar sig in. Sen krattas bädden slät och fin.
På bilden ovan ser ni säsongens sex morotsbäddar avtäckta och fyra av dem är iordninggjorda. De två till vänster är ännu inte bearbetade.
En bädd som ska sås med morötter bör vara så slät som möjligt för då är det lättare att ta död på ogräs genom att flamma. Stora ojämnheter gör det svårare.
Lämnar man en bädd en vecka eller två så börjar ogräset snart att titta upp. Om det inte finns några fröer att vara rätt om i bädden så går det väldigt fort att ta död på plantorna ovan med ett rensjärn.
Även om ogräsfröna är sporadiska som på bilden ovan så lönar det sig att gå över med ett rensjärn både för att ta död på det som grott innan det växer sig starkt och dels för att riva upp nya ogräsfrön som kan gro.
Så här tidigt på säsongen så hade jag lagt en fiberduk över sådderna om jag hade sått. Det gör jag även över de falska såbäddarna även om det inte finns någon gröda att skydda. Allt för att få så mycket ogräs som möjligt att gro.
Hade jag sått så hade jag vattnat bädden. Det gör jag med den falska såbädden också för att hjälpa ogräset att gro. Ju fler ogräsfrön som gror desto färre ogräsfrön som kan gro senare när jag väl har sått.
När ogräset börjar titta upp går jag över bädden med ett rensjärn så att jag får fler ogräsfrön att gro. Detta upprepas så många gånger jag hinner innan det är dags att så.
När det är dags för den riktiga sådden använder jag inte rensjärnet för då vill jag inte att fler ogräsfrön gror ihop med morötterna. Därför flammar jag bädden innan såmaskinen används. Det kan kännas onödigt för ibland ser man inte något ogräs men går man nära och tittar noga så finns de där oftast. En flamning av bädden gör att de ogräsfrön som grott stryker med.
Så här som i bilden ovan såg mina morotsbäddar ofta ut förr. Att i denna röra försöka se om något är morot så att man kan undvika att rensa bort fel är nästan omöjligt. Nu är detta istället en falsk såbädd där jag kan gå över antingen med rensjärn en solig dag så allt upprivet ogräs dör eller med flammaren. Flammaren hade tagit alla ogräs utom ett på bilden ovan.
När jag sår in morötter så brukar jag försöka så in lite rödbetsfrön i början av bädden. När jag sedan ser att rödbetsfröna grott så kan jag flamma hela bädden en gång till med morotsfröna i. Rödbetsfrön gror nämligen fortare än morotsfrön så det fungerar bra.
I den tidigaste morotsbädden hinner jag bara med att lägga en falsk såbädd. Men i den senast sådda bädden hinner jag ofta med både två och tre.
Det spar enormt mycket tid. När morötterna väl kommit upp så är bäddarna ganska ogräsfria. Jag väljer dessutom oftast att så morötter efter lök eftersom lökbäddarna, om de sköts rätt, är de bäddar där det finns minst ogräsfrön sedan föregående år.
Ett strategiskt arbete med ogräsrensning gör också att ogräset minskar år från år. Mina bäddar i växthuset har mycket mer ogräs än bäddarna på friland då de är tagna i bruk många år senare. Bilden nedan är från växthuset. Här planterade vi ut sallat för två veckor sedan utan att hinna med någon falsk såbädd innan. Det var helt enkelt för kallt för att något alls skulle vilja gro. Sallaten kommer att täcka ut ytan och göra det svårt för ogräset men en första övergång med rensjärn gjordes idag. Det är mycket lättare att döda små ogräs än stora eftersom deras rötter är så små.
Tack för en tydlig genomgång! Användbara tips! Tack igen!
Kul att den var till nytta 🙂 Tack också för att du kommenterar. Det är alltid roligt att veta att någon läst!
Toppen! Det är så mycket som förklaras nästan fullt ut. Och så står man där med de sista funderingarna och så blir det inte av för att man ändå är lite osäker. Men i år ska jag satsa hårt på falska såbäddar. Tack!
Tack Kerstin för den kommentaren! Om du har några mer funderingar så återkom gärna med dem så jag kan uppdatera inlägget. Det är alltid svårt att veta vad någon annan har för funderingar 🙂
Tack för kunskapen!
Var så god!