En gård för omställning

Etikett: pump

Pumpbyte

Den gamla vattenpumpen har tjänat ut. Den orkar inte bygga upp något vidare tryck och den tappar orken helt om man råkar öppna två kranar samtidigt.

Vi har en djupborrad brunn i en av matkällarna. De flesta borrade brunnar finns nog utomhus men vår är inomhus. Det är kanske för att undvika frysrisken. Pumpen är en ejektorpump. Ett rör går från pumpen och trycker ner vatten i hålet och vattnet drar med sig mer vatten upp igen till pumpen i ett annat rör.

P1130984

Rörläggarna kom tidigt på morgonen och vi hade glömt att förbereda oss för en vattenfri dag, men tappade upp några hinkar innan strömmen slogs av.

Pumpbyte002

Pumpen kopplades loss och de dubbla rören drags upp ur borrhålet. Farfar, som var rörläggare innan plasten var uppfunnen, har påtagligt svårt att inte hjälpa till men tar sedan itu med en vattenläcka i en annan byggnad.

Pumpbyte003

Rören läggs på marken. Vi har funderat och försökt gissa hur djup brunnen är. Det visade sig att den inte är särskilt djup. Lodning visade på 19 meter.

Pumpbyte004

Själva ejektorn sitter några meter över brunnens botten.

Pumpbyte005

Nu upptäckte vi ett problem. En standardpump är 10 cm i diameter. Det borrade hålet var visserligen tillräckligt stort, 12 cm, men den översta delen av hålet var kantat med tegelrör som var fastgjutna i betonggolvet. Någon gång under gjutningen verkar det som att något har hänt och de två tegelrören låg inte längre i linje. I efterhand kan man se att det var nätt och jämnt att det gick att få upp ejektorn.

Pumpbyte006

Det finns en hel del berättelser om att ejektorer, eller pumpar, kan fastna i borrade brunnshål och vad det för med sig. Rörläggarna som var på plats idag toppade med en historia om en brunn som fick sprängas rent från något som hade fastnat halvvägs. Det var i och för sig lite uppmuntrande. De flesta liknande berättelser brukar sluta med att man tvingas borra ett nytt hål.

Bilden ovan visar inte tydligt att betongen bildar en vall runt hålet. Men det är en upphöjning på några centimeter för att förhindra att vatten kommer ner i hålet uppifrån tillsammans med det skräp som följer med.

Eftersom hålet var stort nog för en standardpump så skulle rörkillarna hämta en sådan, men eftersom hålet inte var som det skulle högst upp så skulle de även ta med en smalare modell. Under tiden satte vi igång med att bila bort betong. Alltid lika trivsamt! Efter att rörkillarna kommit med en större bilmaskin och fortsatt med den så såg det ut så här. Skulle det räcka?

Pumpbyte009

Efter lite mätningar så bestämdes det att den vanliga pumpen nog skulle få plats. Stolt lärling visar snygg pump.

Pumpbyte007

Pumpen hänger visserligen bra i sitt rör, men för säkerhets skull har man en rostfri wire som backup. Ingen vill tappa en pump som fastnar någonstans i hålet.

Pumpbyte011

Men det fungerade inte. Pumpen gick nästan ner men det hjälpte föga. Under tiden kunde man se att vattennivån i hålet är alldeles under golvet

Pumpbyte008

Fram med den smala pumpen. 7 cm i stället för 10. De ser nog ganska olika ut inuti eftersom proportionerna är så olika. Man kan dessutom ana att den smala pumpen är svårare att konstruera och därmed dyrare. Elkablarnas specialtätningar är ju det som gör att man kan ha pumparna nere i brunnen. Ejektorpumpar hade man inte för att det var en bra idè med ejektorer. Snarare var det en dålig idé att ha pumpen i vattnet om man inte kunde lita på tätningarna.

P1140015

Den smala pumpen kom på plats, men den ville inte pumpa. Det visade sig att den gick baklänges. Trefasmotorer som kopplas in borde ha 50% risk att göra det, men erfarenheten säger att det sker oftare än så. Lite vatten kom men inget vidare tryck. Efter att ha bytt plats på två av faserna kom den igång bra. Rost från hydroforen satte igen alla kransilar men det var enkelt att åtgärda.

Så här blev det. Rummet ser fortfarande förfärligt ut men nu kan vi hälla upp vatten till fåren utan att den som duschar blir stående med schampo i håret utan vatten. Trefasbrytaren till höger är bortkopplad och ersatt av en bättre till vänster som har inbyggd jordfelsbrytare.

P1140025

Hydroforen är stämplad med tillverkningsåret. Det är gjord 1945. Bör man byta ut den innan den går sönder, eller är det ett kulturmord att bara fundera på att byta den mot en rostfri?

Vattenpumpen

Nej, den har inte gått sönder. Det skulle annars vara en anledning till att uppmärksamma den. Vi lade märke till vattenpumpen när vi var spekulanter på gården. Den såg ok ut, nästan ny. Den hade i alla fall färgen kvar och den såg ganska kraftig ut. Det var visserligen 40 år sedan gården hade mjölkkor men kor dricker mycket vatten så vi var övertygade om att kapaciteten skulle räcka.

Vi hade fel. När vi vattnar så når inte vattnet särskilt långt och om någon duschar samtidigt med bevattningen så tar det ett tag innan man blir av med tvål och schampo.

Ejektorpump till vänster, gammal hydrofor till höger.

Pumpens tryck är höjt till så mycket som hydroforkärlet tål, 4 bar. Det gör susen i några sekunder efter att man öppnat kranen …

Så här fungerar det tror vi: Pumpen jobbar med att fylla hydroforen med vatten. När den gör det komprimeras luften som finns över vattnet i hydroforen. När det inställda max-trycket 4 bar är uppnått så slår pumpen ifrån. Den komprimerade luften fortsätter nu att trycka ut vattnet även när pumpen är avstängd och först när trycket  sjunkit så går pumpen igång igen. Mängden luft i hydroforen är viktigt för att det här ska fungera. Det finns en ”bildäckventil” högst upp för att fylla på luft. En inköpt tryckmätare och en hel del googling gör att vi nu fått pumpen att ge mer än innan, men inte tillräckligt mycket.

När vi fått upp hydrofortrycket till max och öppnade kranen så var vi glada i 5-10 sekunder då vattnet med högt tryck sprutade ur vattenspridaren. Sedan visade det sig att pumpen inte hann fylla på i samma takt som vattnet rann ur så trycket sjönk, flödet minskade och allt var som förut. Det visade sig att pumpen inte klarade av att hålla samma takt som vattenkranen så trots högre tryck i hydroforen så blev resultatet det samma.

Fortsatt googling och koll med fackfolk visade att pumpen nog fungerar som den ska men att den jobbar med en ineffektiv och föråldrad teknik. Det är en så kallad ejektorpump som pumpar upp vatten ur ett borrat hål i berget genom att, nere i hålet i ett rör, spruta vatten uppåt i en kraftig stråle och på så sätt få med sig vatten upp. Så har vi i alla fall förstått att den fungerar.  Vid nyinstallationer idag sänker man i stället ner en smal och ganska lång pump i hålet. En pump som är nedsänkt i vattnet har mycket lättare att göra ett bra jobb men måste naturligtvis vara helt tät. El under vatten är lite speciellt och det var nog därför det inte var vanlig förr.

Så det visar sig att ejektorpumpar ger ganska litet vattenflöde. Det är trevligt att de är konstruktioner med lång livslängd men det är en klen tröst när man vill vattna en bit bort och vattnet nästan sipprar efter några slanglängder. Det finns utgifter som känns mindre kul och ett pumpbyte är ett exempel på det, så det kommer nog trots allt att dröja ett tag innan det sker.

Å andra sidan så vill vi egentligen inte vattna med vatten direkt från brunnen. Vattnet är för kallt för att växterna ska må bra. Vi vill vattna med ”tempererat” regnvatten och, om inte det räcker, brunnsvatten som mellanlagrats i IBC-tankar. De har vi redan köpt in men än så länge har vi inte hunnit bygga upp det fundament som de ska stå på och montera dem. Kanske räcker det sedan för att duschen ska bli som vanligt igen?

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑