En gård för omställning

Kategori: Planer (Sida 1 av 3)

Såplanering 2022

Veckan efter säsongens slut är det nu mer regel att jag åker iväg till Tylösand där vi har möjlighet att låna en pytteliten stuga med en trädgård i form av ett litet trädäck där det inte finns ett enda ogräs att rensa. 2019 åkte jag dit i tre dagar, 2020 blev det fyra dagar och 2021 kommer det att bli en hel vecka totalt.

Tanken med ”flykten” är i huvudsak att göra nästa års såplanering medan årets succéer och mindre lyckade åtgärder finns färskt i minnet. Det blir också ett sätt att verkligen avsluta odlingen så jag slipper tänka på den mer före jul. Men det är också ett sätt att få tänka tankar till slut utan att bli avbruten av vare sig människor eller djur eller av något som blåser iväg. Ett sätt att utvärdera och gå ner i varv och känna efter om vi är på rätt väg. Jag varvar jobb med god mat, yoga, träning och promenader.

När jag kommer hem härifrån ska jag täcka de sista bäddarna, ta ner kvarvarande tomatplantor och sätta nästa års vitlök. Sedan blir det vintersäsong och andra typer av jobb.

Vi har än så länge inte brytt oss om någon satsning på säsongsförlängning och odling av grödor i växthus på vintern. Jag är helt enkelt inte sugen på att odla så här års utan trött och nöjd med säsongen.

Den såplanering som jag har gjort nu är inte skriven i sten. Den kommer att justeras och ändras i en del när jag beställer fröerna efter jul men det är en grovplanering som jag kommer att hålla mig till i stora delar.

Planeringen är gjord i excel och återvinns från år till år. Det går till så att jag sparar ner en ny kopia av förra årets planering och sedan flyttar jag om blad och rader så att det passar nästa år. Varje rad gås igenom utifrån årets erfarenheter. Blev det skördeklart när det är markerad skörd i dokumentet? Räckte näringen eller behöver jag justera gödslingen? Behöver jag verkligen så mycket bönor? Ska jag minska antal rader i bädden? Är läget på grödan inom kvarteret effektiv med tanke på täckning?

I excelarket har jag en flik för varje skifte och jag har sju skiften.

Varje åtgärd har en bokstav som skrivs in på varje rad med versaler. I vissa bäddar är det fler än en gröda och då skrivs grödan efter åtgärden i gemener. När jag har praktikanter börjar vi alltid måndagen med att gå igenom alla nio bladen och skriver upp alla veckans åtgärder på en whiteboard. Då kan vi gå igenom om det är något nytt och får överblick över vad som ska göras och så prickar vi av efter hand.

När jag inte har praktikanter gör jag samma sak men på ett papper som jag har i fickan.

Jag älskar att jobba i excel och använder programmet till väldigt mycket. Att göra såplaneringen i programmet är för det första en hjälp då jag enkelt kan flytta rader inför nästa år och återanvända det som har varit bra men också ändra det som behöver förbättras.

I år har den största segern varit morötterna. Det är något vi aldrig har lyckats med förut och det ska bli spännande att se om det var en tillfällighet eller inte.

Vi är också nöjda med kålen som har varit enormt produktiv i år. Kålen har jag dock lagt ner en hel del arbete på för att effektivisera de 18 bäddarna för att få ut så mycket som möjligt ur varje bädd. Vissa kålsorter upptar ju bädden hela säsongen medan broccoli, blomkål, spetskål, kålrabbi, majrova och salladskål går att kombinera på olika sätt för att få mer än en skörd. Effektivt är också att lägga grönkål efter en gröda då vi alltid behöver mer grönkål i slutet av säsongen än i början. Vi inleder därför med en bädd och det räcker gott men fram åt jul vill vi gärna ha mycket extra grönkål.

En gröda som vi kommer att öka på rejält inför nästa år är majs som vi i år odlat tre bäddar men nästa år kommer att odla fem bäddar. Anledningen till det är dels att våra prenumeranter gillar majs men också för att vi kommer att så in perserklöver under majsen och sedan köra majsstänglarna genom kompostkvarnen. På så sätt kommer vi i dessa fem bäddar att få en skörd och ändå odla rejält med grönmassa för att förbättra bäddarna.

Om någon är intresserad av att ta del av planeringen så hittar ni den här.

Det är helt ok att kopiera valda delar om det kan hjälpa dig i din planering. Tänk bara på att det skiljer mycket från plats till plats så att allt inte blir skördeklart på samma tid men också att delar av planeringen är chansningar som kanske inte alls kommer att fungera. Det är inte heller säkert att vi kommer att följa planeringen som den är skriven här för varje gång vi tar fram den blir det någon justering.

Årsredovisning år sju

Nu har det gått sju år och det är dags för en redovisning av vad som hunnits med under det senaste året. Det här blir vår sjunde minneslista. Listan är lång och ser ut som ohämmat skryt över vad vi har fått gjort. Om det känns så är det bara att hoppa över den. Årslistorna är till för oss själva i första hand, en påminnelse om att vi gör framsteg trots att det inte alltid känns så.

Odling

  • Grävt ytterligare 18 bäddar i nya området
  • Odlat i 85 stycken 16 meter långa bäddar
  • Satt plast på och tagit i bruk vårt nya bågväxthus.
  • Anlagt bäddar i nya bågväxthuset
  • Installerat droppbevattning i båda växthusen
  • Lyckats med morötter för första gången
  • Blivit effektivare i vårt ogräshanterande
  • Blivit effektivare i vår gödselhantering
  • Odlat tomater och tidiga grödor i vårt nya tunnelväxthus
  • Satt upp och tagit i bruk el-staket mot sniglar
  • Planterat några fruktträd och fler bärbuskar
  • Ökat gröngödslingsodlingen i bäddarna
  • Dödat oräkneliga antal sniglar

Försäljning

  • Haft bemannad gårdsförsäljning vid 20 tillfällen
  • Sålt på REKO-ringen i Alingsås hela säsongen
  • Sålt på Nolbygårds Matmarknad vid 17 tillfällen
  • Sålt grönsakskassar till 22 prenumeranter under 20 veckor
  • Sålt grönsakskassar till Bjärke Energi som de gett till sin personal
  • Installerat en kyl med glasdörr i gårdsbutiken så vi kan ha grönsaker till självbetjäning hela veckan
  • Satt upp nya skyltar vid vägen så folk hittar oss

Djur

  • Fått 17 lamm
  • Låtit slakta tre tackor
  • Skickat 15 lamm till slakt som vi sålt som lammlådor
  • Köpt 100 Bovanshönor
  • Sålt alla ägg vi har fått fram
  • Låtit kläcka nya mignonankor som tränats på att äta mördarsniglar (tack Clara)
  • Överlistat duvhöken
  • Klarat livet på ett lamm trots svårt flugangrepp

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker hela vintern
  • Hamlat tre lindar

Musteriet

  • Utvecklat musteriet med rullbanor så vi slipper lyfta så mycket
  • Köpt ett ton KRAV-äpplen från Skåne
  • Tagit emot trädgårdsäpplen på gården vid åtta tillfällen och på Nolbygård lika många gånger
  • Mustat äpplena på Alingsås Mobila Musteri
  • Fortsatt arbetet med vår ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening
  • Fermenterat mustresterna med microferm

Målning, snickerier och byggnationer

  • Satt upp flera wwoofarbyggda fågelholkar
  • Knackat rent över 1000 stycken gamla tegelstenar
  • Murat bakväggen i glasväxthuset av gammalt tegel och lera från åkern
  • Byggt en löktork (eller inte vi utan mest Hansi…)
  • Skrapat mer färg från huset (men är fortfarande inte klara)
  • Målat wwoofhuset med falu rödfärg
  • Stängslat 2,5 hektar av grannens mark där vi ska ha våra får på bete
  • Stängslat om en av vinterhagarna
  • Stängslat 1,5 hektar skogsbete
  • Bytt ut och satt upp nya bjälkar i ladugården (Tack Magnus och Hansi)
  • Renoverat gästrummet och tagit fram det gamla trägolvet

Skog

  • Låtit ta ner granar som angripits av granbarkborre
  • Sågat en hel del virke till plank och reglar på lånad såg

Övrigt

  • Tagit emot studiebesök från Hjo folkhögskola
  • Haft nio praktikanter i odlingen från fyra olika skolor
  • Har haft åtta wwoofare från Nederländerna, Tyskland och Frankrike
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan” 
  • Haft öppen gård med över 200 besökare under Matsafari längs väg 190
  • Deltagit i odlardagarna digitalt
  • Deltagit i Trädgårdsdagar i Bjärke
  • Handlett fyra odlare inom Hushållningssällskapets projekt
  • Deltagit i en tomatodlarkurs
  • Skrivit boken Odla till försäljning del 2 tillsammans med Jonas Ringqvist och Sanna Mattsson Ringqvist
  • Haft en digital bokrelease ledd av Helena von Bothmer
  • Varit på Skenora gård och Kosters Trädgårdar och gjort en resiliensgenomlysning med Helena von Bothmer, Miriam Thiel, Pella Larsdotter Thiel, Susanne Nymöller och Helena Ullmark.
  • Haft kursdagar i odling på gården
  • Haft livsmedelskontroll och klarat oss utan anmärkning
  • Grävt fram stensättningen framför huset och planterat stenpartiväxter (…Hansi igen)
  • Flisat om gångarna i skogsträdgården
  • Hårdgjort ytan bakom ladugården
  • Omvandlat en bit gräsmatta till en miniskogsträdgård (Tack Anna-Karin)
  • Skrivit tre artiklar i tidningen Åter
  • Varit med i tidningen Skogen, ETC, Alingsås kuriren, Alingsås tidning och Fria tidningen.

Ett försök att prioritera

Vi tycker att vi långsamt förändrar Östängs gård så att platsen, byggnaderna och rutinerna passar oss bättre och bättre. Eftersom det finns många byggnader, arrangemang och vrår så finns det också många möjligheter att förbättra något. Eller att förhindra att något faller samman eller ruttnar bort.

Det mesta av vår vakna tid tillbringar vi kring gårdscentrum eller inomhus och det väcks hela tiden tankar på saker som måste åtgärdas, eller som skulle vara trevligt att fixa till.

I morse hade vi sovit ut ordentligt efter den sista marknadsdagen för säsongen så vi tog en lång frukost och försökte sortera bland högen med tänkbara projekt.

Vi inledde med att skiva ner våra tankar på var sitt papper. Bara den lilla övningen kändes bra. Alla idéerna ligger ju och skvalpar i bakhuvudet och det blir en avlastning att sätta dem på papper.

Sedan delades projekten in i två grupper, Inomhusjobb berör boningshuset, Utomhusjobb berör allt annat. Det var för många idéer för att sortera dem i huvudet eller i en diskussion så vi försökte med ett poängsystem i tre kategorier. Hur viktigt är projektet, hur omfattande kommer det att bli och hur dyrt gissar vi att det bli. För att kunna summera på ett vettigt sätt vände vi på skalan för de två sista kategorierna.

Det kändes svårt på flera sätt. Om en idé känns angelägen att genomföra, är det för att den är viktig eller är det för att vi vet precis hur det ska göras?

Att ta fram den igenmurade bakugnen i köket kanske inte är viktigt egentligen men ska vi göra det så måste det göras innan andra saker i köket kan göras. Dessutom har vi båda alltid velat ha en riktigt gammaldags bakugn så…

Till sist hade vi fyllt i var sin tabell och kunde jämföra. Inomhus skilde sig våra bedömningar åt men när det gäller utomhusjobben var våra prioriteringar mycket lika och det är ju roligt.

Även efter att ha fyllt i tabellen och summerat var det svårt att få överblick så fick ta fram ett par överstrykningspennor och markera orange för de högsta poängen och gult för de lägsta.

Vi vet att det finns lite tid under november och i januari-mars då vi kanske kan få gjort något av idéerna och då är det en fördel att grunnat lite på vad vi helst vill satsa tiden på.

Paus i gårdsarbete

För andra gången åker jag i oktober till Tylösand där Jonas mamma och hennes syster har en liten stuga. Det är ett perfekt ställe för en grönsaksproducent så här i slutet på säsongen.

Har finns inga möjligheter till skörd och inget ogräs att rensa. Trädäcket täcker hela tomten som inte är stor och stugan är ungefär i samma storlek. Kroppen får en behövlig vila från allt grepande, ogräsrensande, täckmaterialsflyttande, skördande och annat som jag har hållit på med i många månader nu. Dessutom hinner man med en och annan promenad och löprunda vilket är längesedan nu och välbehövligt då konditionen trots allt kroppsarbete faktiskt är som sämst efter säsongen då vi inte tar oss tid till konditionsträning då.

Nu ska säsongen analyseras och nästa planeras och nu finns tid för att nörda in sig i jordbruksverkets pärm och andra skrifter för att nästa säsong ska bli lättare, bättre och näst intill perfekt 🙂

Kanske till och med händerna kommer att vara helt rena om några dagar… Det är svårt att få dem helt fria från ingrodd smuts under säsongen hur man än kämpar med borstar och filar.

Rådgivning

Igår hade vi besök av Cecilia Faktus från LPIV. LPIV står för Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum för småskaliga livsmedelsproducenter i Västra Götaland som ger råd, coachar och utvecklar småskaliga livsmedelsföretag. Vi är medlemmar där sedan några år tillbaka.

Det är verkligen något som vi rekommenderar till alla småskaliga livsmedelsföretagare som befinner sig i Västra Götaland. Det kostar inte speciellt mycket men ger desto mer. För det första så har vi rätt till 20 timmars rådgivning per år. Sedan har de en lång rad projekt igång som man kan delta i och så erbjuder de träffar, föreläsningar och utbildningar.

Vi har utnyttjat rådgivningen för lite men nu börjar det bli dags att utveckla verksamheten så då tog vi kontakt med Cecilia Faktus som är specialiserad på livsmedelslagstiftning. Hon kom hem till oss och vi tog en rundvandring där vi berättade om vår verksamhet så långt. Sedan satte vi oss i trädgården och pratade igenom vad vi vill utveckla med vårt företag. Tanken var att få råd och tips inför vad vi nu vill göra.

Vi har tankar på att förädla en del av det vi producerar. Morotsmarmelad, svartvinbärssylt, örtsalt, torkade kryddor, torkade bär, frysta bär med mera. Vi funderar också på att sälja styckdetaljer av lammen istället för att sälja hela lamm. Kanske även korvar som vi låter legotillverka någonstans. Vi pratade lagstiftning och möjligheter och Cecilia gav oss bra input kring de tankar vi har.

Vi har tänkt certifiera vårt egna kök för livsmedelsförädling. Problemet är bara att köket har ett hål i taket och en vägg som inte är färdig. Det hela hänger ihop med att vi vill ha in en vattenmantlad vedspis som ska samverka med solvärmepaneler på taket för att ersätta de eldrivna varmvattenberedarna vi har idag. Det är ett STORT projekt där vi måste riva ut ett badrum och bygga ett nytt osv, osv vilket inte lär hända det här året.

Då kom Cecilia på att vi med ganska enkla medel kan bygga ett tillagningkök i en del av affären. En helt ny tanke som vi ska fundera vidare på. Det känns just nu rätt spännande men vi får se var det landar.

Flytt av trappa

Vi har bestämt oss för att bygga ett slungrum i ladan. Hittills så har vi använt det gamla mjölkrummet men det är för litet och väggarna är inte avtorkbara. Vi har funderat fram och tillbaka på hur vi ska göra. Bygga en ny byggnad ute eller bygga ett rum i ladugården där det är cementgolv. Men nu är det bestämt att det blir ladan.

För några år sedan byggde jag en trappa som gick från ladan upp på andra våning ovanför ladugården. Jag byggde den så man gick rakt upp på våningen ovanför. Ska vi få plats med slungrummet som vi har tänkt oss så funkar inte det. Vi behöver mer utrymme helt enkelt. Därför kommer trappan att gå längst med ladugårdsväggen istället.

Eftersom trappan fungerat bra så bestämde vi oss för att helt enkelt vrida på den och bygga en avsats ovanför så man kommer upp. Idag påbörjade jag det arbetet. Alla inomhusarbeten börjar med ett femtonspel eftersom varje utrymme hos oss är belamrat med bra-ha-saker. Jag fick därför flytta tre dörrar, en bänk, en storsäck stenmjöl, en kyldisk, mängder av brädor, nätrullar, isolering och skivor.

Det tog en stund men med lite baxande så kunde jag flytta alltihop själv. Kvar längst väggen stod en blå järnställning som suttit i kostallet förut. Där gick jag bet.

Hur jag än drog så kunde jag inte flytta det. Jonas är bortrest så grannarna fick rycka in på vägen hem. Det är fantastiskt att känna sina grannar så man utan att tveka kan ringa och be dem stanna till.

Medan jag väntade på dem hann jag bygga själva ställningen. Jag kom på att jag kunde ställa en trappstege under trappan och lossa den från sina fästen.

Sedan vred jag den ut från väggen så jag fick plats att bygga en ställning för avsatsen. För säkerhets skull ankrade jag den med ett spännband. När Magnus och Maria kom flyttade vi ut järngrinden och sedan hjälpte de mig att lyfta trappan på plats.

Nu saknas bara några snedsträvor, en förstärkning av ena stolpen, golv på avsatsen och ett räcke men det får bli en annan dag för i morgon är det julmarknad i Larv som behöver förberedas.

Utflyttarkurs

I helgen har vi haft vår första egna kurs. Efter fem säsonger på gården känner vi att vi har lärt oss massor och har en del att dela med oss av. Därför gick vi ut med en bred kurs som innehöll lite av varje när det gäller vad man ska tänka på om man vill lämna staden och skaffa gård.

Det är svårt att nå ut med information så vi fick inte riktigt så många anmälda som vi hade förväntat oss. Dessutom fick vi fyra avbokningar vilket gjorde att vi bara hade fem deltagare. Så här i efterhand så var det bra. Vi har än så länge inte någon bra kurslokal och vädret var visserligen vackert men väldigt kallt. Första dagen åt vi på verandan men till kvällen insåg vi att vi behövde flytta inomhus och det fungerade att klämma in alla i vårt kök eftersom vi var så pass få.

Några av deltagarna anlände redan fredag kväll och installerade sig i wwoofhuset och i wwoofvagnen.

Lördag morgon klockan 09.00 inledde vi med fika och presentation av deltagarna. Det är roligt med kurser och träffar inom det här området för det är spännande människor som söker sig till dem. Människor med drömmar och idéer som vill utmana sig själva och göra något annat av sina liv.

Därefter presenterade vi oss och gav en bakgrund till varför vi gör det vi gör. Alltifrån ett telefonsamtal 2005 som fick oss intresserade av peak-oil och gjorde att Jonas startade www.energikris.nu och förändrade vårt liv via mötet med omställningsrörelsen 2009, försäljning av radhus och halvårslång tågluff i Asien 2012 och grundkurs i permakultur 2012 till gårdsköp 2014.

Sedan visade vi gården och berättade om med- och motgångar under våra år hittills. Läckande tak, trasiga fönster, kollapsande väggar, ruttna bjälkar och annat charmigt som man ofta stöter på när man köper en gård men också hur vi år från år lärt oss att hantera hö, sortera får och hantera de problem vi mött.

Vi var nere i förodlingskammaren och diskuterade pluggbrätten och belysning men också om hur snabbt man växer ur utrymmen som man från början tycker är väl tilltagna.

Vi tittade på verktyg, maskiner och djurutrymmen och avslutade i bigården innan en lunch på en kall veranda.

Efter lunch arbetade vi i skogsträdgården med att skörda vallört och täcka runt träden.

Deltagarna fick smaka på blåbär och sichuanpeppar och vi diskuterade mikroklimat och odlingszoner.

Sedan delade vi plantor och planterade på vårt nygrävda avlopp.

Vi diskuterade snigelbekämpning och välte en ensilagebal för att diskutera mördarsnigelägg.

Vi fortsatte i odlingen och pratade bredgrep, vikten av att täcka jorden, såmaskin, lökdippler, flammaggregat med mera.

Efter en välförtjänt fika hade Jonas en genomgång av vad man ska tänka på när man väljer sin plats på jorden. Kartor som går att hitta på nätet med jordarter, fornlämningar, höjdkurvor, växtzoner med mera gicks igenom. Hustyper och riskkonstruktioner, isolering, virkesdimensioner, skruvar, uppvärmning, solpaneler och annat diskuterades.

Sedan fick de som ville bada bastu och andra via innan vi träffades i köket för en gemensam middag och vidare diskussioner tills deltagarna ville gå och lägga sig.

Vi vaknade till en kylig morgon. Vackert klart väder men väldigt kallt. En av deltagarna, Gabriella, var uppe extra tidigt och fotograferade. Hon tyckte att ankorna gjorde sig bra i det frostiga gräset.

Morgonen inleddes med att vi hand om djuren och gick igenom varför vi skaffat de djur vi har samt för och nackdelar med dem.

Vi diskuterade hur våra hönshus har utvecklats från vårt hästsläp, till första husvagnen och till den sista som vi är mycket nöjda med.

Vi pratade får, lamningar, baggar och varför vi inte har fler får än vi har trots att vi från början siktade på 30 tackor.

Fåren är inhämtade från stora betet eftersom vi ska sortera dem inför slakten. Gabriellafoto igen.

Klockan nio var det dags för en genomgång av permakultur och hur det har påverkat hur vi tänker och hur vi planerar vårt liv på gården. Vi pratade kopplingar, kretslopp, zoner, sektorsanalys och ekologi. Därefter visade vi vårt mobila musteri och diskuterade vikten av att skaffa sig ett nätverk vilket vi gjort i och med vårt gårdssamverkansprojekt.

Sedan tog vi en lång fika med frågestund innan vi gick ut och diskuterade stängsel. Vi började med för och nackdelar med alloxnät och vad man ska tänka på om man väljer den typen av nät. Vi pratade snigelstaket och snigelbekämpning. Därefter blev det en djupdykning i elaggregat, jordning och tråddragning innan lunch. Efter lunch gick vi upp i skogen och klöv en ekstock och pratade mer stängsel.

Resten av eftermiddagen försökte vi svara upp mot det deltagarna ville ha mer av vilket visade sig vara huskonstruktioner och vad man ska titta efter när man åker på visning. Vi surfade på billiga hus på hemnet för att hitta risker och saker att tänka på och sedan gick vi igenom en del litteratur och svarade på frågor innan det var dags för utvärdering, avslut och hemfärd. Tack alla deltagare för att ni kom. Vi har haft trevligt!

Tack Gabriella för dina fina bilder!

Permakulturdesign på Östängs Gård

För 50 månader sedan hade vi ett kompetent gäng på besök på vår gård som gjorde en första ”wild design” i permakulturanda på vår gård. Vi hade bara bott på gården några veckor men redan innan vi fått nycklarna var det bestämt att de skulle komma för att hjälpa oss att se möjligheterna på vår gård. Gänget bestod då av Pella Thiel från Skenora gård på Ingarö utanför Stockholm, Helena von Bothmer från Kosters Trädgårdar och Susanne Velander Vretare från gården Sven Nils i Skåne. Vi hade träffats i flera olika sammanhang bland annat när vi gick vår PDC (Perma Culture Design Cetificate) i på Ankhult i Skåne.

Designen för Östäng de gjorde vid den tidpunkten har vi haft mycket nytta av. Vi har inte förverkligat allt och det vi förverkligat har inte alltid varit helt enligt plan men vi fick många tips och mycket av gruppens idéer har blivit verklighet. Sedan dess har vi träffats varje år på våra olika platser.

Samarbetet är värdefullt och går till så att de som brukar platsen inledningsvis berättar om mål och tankar man har. Detta följs av en rundvandring och första dagen avslutas med umgänge och snack.

Dagen efter ägnas helt åt planeringsarbete med promenader och mätningar utomhus och kartritning och annat pappersarbete inomhus. Under arbetet får inte värden/värdarna delta.

På kvällen blir det mer umgänge och sista dagen förbereds en presentation och designarbetet redovisas.

Den som är värd för besöket ser till att serva med mat och fika men håller sig i övrigt undan. Det är väldigt trevligt och skönt att spendera några dagar med andra människor som har en liknande vardag som vi. Diskussionsämnen vid dessa träffar skiljer sig ganska mycket från vad man normalt pratar om vid middagar. Det kan röra sig om vilka äpplesorter som är bäst lämpade för cidertillverkning, hur många spett man kan behöva äga på en gård eller hur man tar hjälp av hönor för att snabba på komposteringsförloppet. Det är få sammanhang där sådana samtalsämnen uppskattas av alla. Skönt och oerhört givande.

Sedan starten så har gänget utökats med Miriam Thorén från Skenora och Helena Ullmark från Skåne.

Innan de kom till oss den här gången hade vi förberett med ett inlägg på bloggen som hette ”Då och nu” som visar en del före- och efterbilder. Miriam och Helena var ju inte med första gången så de behövde få en liten känsla för förändringar som gjorts. Vi skickade också ut en text med lite tankar om vad vi funderar på inför framtiden. Vi har lagt ner mycket jobb och gjort många investeringar vilket har varit slitsamt och kostsamt. Nu måste vi hämta hem de investeringarna och få snurr på gården så att vi kan få tillräckligt med inkomster utan att behöva lönearbeta för mycket. Detta hade våra besökare i åtanke när de skred till verket.

Det är spännande att lämna dem ensamma. Ibland sticker ett huvud ut genom vardagsrumsdörren för att ställa en fråga eller hämta mer kaffe. Ibland går någon ut en sväng med papper och penna i handen och vi har inte någon aning om vad de hittar på. Vid lunchen och på kvällarna pratar vi mycket om diverse saker men de är hemlighetsfulla och avslöjar inte något kring designen.

Idag på förmiddagen stängde de in sig igen och skissade och skrev på blädderblock och flygbilder som vi förberett. Klockan 10.30 var det äntligen dags för oss att få höra deras tankar och idéer.

Första bilden (som syns dåligt på bilden ovan) är en symbol för ett andetag. Vänster sida symboliserar inandningen vi gjort under de här fyra åren som innehåller så många investeringar och ansträngningar. Nu ska vi andas ut och förädla och förpacka det vi gjort.

Bilden ovan visar cirklar där den innersta cirkeln är nuläget. De har färgmarkerat de fält där de tycker att vi ska utveckla, skala upp och gå vidare. Vårt gårdssamverkansprojekt fann gillande och bör fortlöpa och fördjupas. Vi bör fortsätta med wwoofarna som dels ger oss extra händer i arbetet men som också är ett sätt att sprida de kunskaper som vi faktiskt tillägnat oss. Vi bör gå vidare i den andan och även ta emot praktikanter från olika utbildningar som skulle ge mer kunniga händer. Olika utbildningar kräver att studenterna gör LIA-praktiker (Lärande i arbete) och det bör vi undersöka.

De föreslog också att vi skulle skapa Loo Nyby för att ge fler människor möjlighet att pröva på livet på landet. Enkla bostäder utefter vägen i skogsbrynet.

De tyckte att vi skulle utöka de försäljningskanaler vi redan har med andelsjordbruk för att få in pengar innan säsongen.

Efter drygt fyra år på vår gård har vi skaffat oss en del erfarenhet om hur man kan starta upp ett småskaligt diversifierat jordbruk med många delar. Det har givit oss en del kunskaper som gänget tyckte att vi skulle försöka nå ut med på fler sätt än via denna blogg. Förslagen gick ut på att skriva en bok, ge föreläsningar, ordna korta kurser i att ha får och höns samt i grundläggande odling, skogsträdgård och fruktodling.

De tyckte också att vi skulle ordna olika upplevelser för företag och turister. Ibland kan det vara svårt att se vad man själv har att ge när man är mitt uppe i något. De kurser vi ordnat på Östängs Gård hittills har varit med externa kursledare när vi själva har velat lära oss något. Det krävs självförtroende att gå ut på detta sätt vilket vi inte känner att vi haft hittills i alla fall.

De tycker också att vi ska skaffa ett större växthus. Inte framför allt för att odla i men för att ge mer plats åt fler hönor på vintern. De tycker också att vi ska bygga ett orangeri på nedsidan av lutan bakom garaget men att där mer satsa på fikon, vin, aprikoser och annat roligt. Detta bygge skulle i så fall göras av gamla återvunna fönster men odlar man tomater och andra annueller där så är det stor risk att kondensen förstör virket för snabbt.

Helena delade också med sig av ett system för att använda hönorna för att snabba på komposteringen av grönsaksavfall och annat. Det går ut på att man gör en ränna av lastpallar där man häller in det man vill att hönsen ska bearbeta. Sedan vänder man högen inåt i rännan efter ungefär en vecka och lassar in nytt. Sedan fortsätter man att vända högarna om och om igen och ju längre in i rännan sakerna kommer desto mer likt jord har det blivit. I rännans andra ända är grönsaksavfallet mer att likna vid jord.

Platsen framför orangeriet bör bli en umgängesplats för oss, praktikanter och wwoofare. Där bör finnas platser att sitta och eldstad/grill. Dasset behöver flyttas så att det lättare nås av besökare till gårdsbutiken. Var det nya växthuset ska ligga fanns det två förslag till. Antingen på skiftet mitt emot hönshuset eller som läskydd nedanför grönsaksodlingen.

Att det blåser mycket på våra grönsaker är ett problem och lägger vi inte växthuset där så hade gruppen förslag på olika läplanteringar. De tyckte också att vi borde utöka äppelodlingen med fler träd, fler sorter och på fler platser.

Vi är oerhört tacksamma över att detta glada, kompetenta gäng kommer till vår undsättning så där var femte år. Nu har vi fem år på oss att genomföra nästa utvecklingsfas av Östängs Gård. Om det blir enligt deras plan eller på något annat sätt får vi se, men nya idéer har vi definitivt fått.

Årsredovisning år fyra

Nu har det gått fyra år sedan vi köpte gård. Vi hade en plan över de fyra första åren och den planen skall nu har vara genomförd. Det är den faktiskt till stora delar även om inte allt blivit som det var tänkt från början. Den här säsongen har varit stentuff på grund av torka och eftersom vi kört igång för många projekt. Nu är tid för utvärdering av våra fyra första år och i januari är det dags att göra upp en ny fyraårsplan. Då kommer permakulturgänget tillbaka och ska hjälpa oss att göra en ny design utifrån nuläget. Från nu tills dess ska vi tänka igenom det vi gjort och försöka formulera någon form av målbild inför deras arbete. Vi ska också hinna med att vila, läsa och fundera så att nästa fyra år blir något lugnare än de fyra som gått. Vi har hittills aldrig ångrat att vi köpte vår gård. Vi trivs verkligen och känner att vi gärna bor här resten av vårt liv. Det vi inte trivs med är den stora arbetsmängd vi haft det sista året så det är prioritet att hitta vägar som kan underlätta arbetet och minska pressen.

Här kommer årets lista så att vi själva kan komma ihåg vad vi gjort.

Odling

  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 75 bäddar.
  • Ångrat bäddarnas bredd och grävt om ett av kvarteren till 75 cm breda och 16 meter långa bäddar
  • Planterat 50 äppleträd
  • Köpt och planterat massor av tulpanlökar och andra lökväxter.
  • Planterat ett tjugotal 20 bärbuskar
  • Planterat två plommonträd och ett körsbärsträd
  • Anlagt en sparrisbädd med drygt 90 plantor
  • Anlagt en bädd för jordärtskockor
  • Anlagt en permanent kryddodling
  • Odlat potatis, lök och en del kål i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen.
  • Haft gårdsförsäljning vid sexton tillfällen
  • Genomfört 15 marknadsdagar på Nolbygårds Matmarknad
  • Deltagit i Nolbygårds höstmarknad och julmarknad samt Vikaryds julmarknad
  • Haft öppen gård under Matfesten
  • Sålt grönsakskassar och grönsaker på REKO-ringen i Alingsås under säsong
  • Köpt och byggt en pumpautomat och byggt upp en bevattningsanläggning med fådda matarledningar så vi kan bevattna med vatten från grustaget
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av. Insett att vi inte behöver så mycket bönor.
  • Byggt ställningar till störbönor som kan tas in under vintern
  • Påbörjat ett snigelstaket runt odlingen

Djur

  • Fått 21 lamm varav ett bagglamm sålts som livdjur. Två tacklamm har behålls som livdjur av oss
  • Låtit slakta fyra tackor som vi låtit Claessons chark göra 440 korvar samt sex rökta fårfioler av
  • Skickat 18 lamm till slakt varav vi sålt 16 som lammlådor
  • Saltat in och kört 22 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt 50 lohmanhönor och startat en ny flock så vi även i år haft två flockar
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning som vi flyttat upp till gårdsplanen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat två kastrerade galtar som ska slaktas nu i höst
  • Minskat fårflocken till nio från föregående års elva
  • Grävt en ny ankdamm (Med hjälp av Richard och wwoofare)
  • Skaffat sällskapsbaggen Enok, som vi låtit kastrera, till vår bagge Totoro
  • Lärt oss sondmata lamm

Djurfoder:

  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone december ut
  • Lassat upp löshö på  höloftet med vår vajeranordning som vi fått att fungera
  • Hamlat tre av våra lindar och börjat hamla några nya träd för vinterfoder

Musteriet

  • Tillsammans med fem andra gårdar har vi dragit igång Alingsås Mobila Musteri
  • Hittat på lösningar för att få musteriet att fungera. Bland annat så vi kan återanvända vattnet i pressen och inte behöver tömma ut efter varje pressning
  • Mustat på Nolbygård vid fem tillfällen
  • Mustat på gården under Matfest
  • Mustat vid ytterligare fem tillfällen hemma på gården
  • Startat en ekonomisk förening som heter Gårdssamverkan i Alingsås Ekonomisk förening

Snickerier, målning m.m

Utgångsläget

.

  • Inrett vår inköpta cirkusvagn till wwoofvagn

  • Skrapat framsidan på huset (I alla fall nästan klart)
  • Målat hälften av framsidan på huset

  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Satt upp flera fågelholkar och ett insektshotell

  • Byggt om en gammal balvagn till fårtransport (wwoofare)
  • Byggt en förvaringsanordning till gris och ankmat (wwoofare)
  • Byggt en pergola i odlingen (wwoofare)
  • Byggt ett flyttbart hönshus (som inte var en hit då det var alldeles för varmt denna sommar)
  • Tagit bort frigolitkuleisoleringen på vinden och ersatt med ekofiberisolering
  • Påbörjat en renovering av ett badrum
  • Satt in en ny dörr till ladugården så vi kan hålla frosten ute
  • Byggt en vinterbostad med bad åt ankorna och ett mindre hönshus i ladugården

Skog

  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Fällt och låtit såga upp två rejäla travar med reglar och brädor

Övrigt

  • Äntligen rensat högen med gammal isolering som blockerade dörrarna på baksidan av ladugården. Vi har kört iväg minst tio släpkärrelass med gammal träullsisolering, som legat där i många år och var härligt mögligt, svampigt och fullt med nässlor.
  • Stängslat in ett skogsskifte
  • Kluvit upp en mängd ekstockar till stängselstolpar
  • Grävt ner ett stort antal jordspett för att förbättra elen runt betena
  • Fortsatt med arbetsdagarna inom  ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Tagit emot studiebesök från Holma och Hjos folkhögskolor
  • Haft en praktikant
  • Varit på studiebesök på Ridgedale och Not Quite
  • Sagt upp mig från lönearbetet (Ylva)
  • Tagit emot wwoofare från Frankrike, Tyskland, Irland och Italien
  • Gått utbildning i Villkorad läkemedelsanvändning i Svenska Blå Stjärnans regi
  • Haft öppen gård under Framtidsveckan
  • Tagit emot studiebesök av tre skolklasser
  • Gått en utbildning i livsmedelshantering och livsmedelslagstiftning

Det känns som om vi hunnit mindre på gården den här säsongen än förra och det stämmer nog eftersom vi deltagit i många fler arrangemang och sålt vid fler tillfällen på REKO-ring och marknader samt dragit igång musteriet. Till nästa säsong måste arbetsbördan bli mindre och vi har en hel del planer på hur det ska gå till. För det första jobbar jag inte som lärare längre. Jag ska inte heller vara projektledare för två Leaderprojekt nästa säsong. Vi ska inte starta upp ett mobilt musteri igen och inte några andra nya projekt heller. Vi kommer inte att behöva anlägga en bevattningsanläggning. Det finns hopp om att vi nästa säsong ska kunna ta åtminstone lediga söndagar.

Här kommer lite före och efterbilder

Återigen tack alla vänner, familj, wwoofare, praktikanter och andra som har hjälpt oss under dessa år. Så många arbetstimmar som ni har varit här och stöttat oss. Tack också alla kunder som besökt oss i gårdsbutiken, på Nolbygårds Matmarknad, på REKO-ringen och på andra marknader. Utan er hade vi inte kunnat producera det vi gör.

Höstning

I två års tid har vi slarvat med att hösta. Det har inneburit att vi har haft växter som dött, vattenslangar, munstycken och rör som gått sönder och färg som blivit förstörd. När odlingssäsongen är över och det börjar gå mot vinter så är det vissa saker som man bör göra. Vi kallar det för att hösta och i år har vi varit bättre på det. Inte så att vi är klara men vi är en god bit på väg. Här följer en lista på det vi bör göra under höstningen mest för vår egen skull så vi ska kunna gå tillbaka varje år och inte glömma något.:

  • Tömma och ta in alla vattenslangar
  • Stänga alla vattenledningar där det finns frostrisk
  • Bära ner alla målarburkar i frostfritt utrymme
  • Se över tätningslister på fönster och dörrar
  • Rensa hängrännor från löv och bôs så att höstregnen inte ställer till det
  • Se över takpannor och vindskivor så allt är tätt
  • Bär in vinterns ved
  • Kör igång vedpannan med rätt förtryck i expansionskärlen
  • Rengöra och olja in alla trädgårdsredskap
  • Tömma butiken och bära in all honung, fällar och annat, som kan ta skada, i huset
  • Skörda rotfrukter och potatis och lagra i jordkällaren
  • Tömma alla kubikmetertankar och tunnor
  • Täcka alla bäddar med halm eller liknande material
  • Bära in alla fiberdukar, nät och annat från odlingarna
  • Fånga de möss som flyttar inomhus innan de skadar elledningar eller annat känsligt
  • Se över gräsklipparen och slipa upp knivarna
  • Ställa ut fågelbordet.
  • Förbereda ankornas inomhusplats
  • Se över elstängsel så att de kan göra livet jobbigt för vildsvinen
  • Se över nätet runt grönsaksodlingen
  • Bär in trädgårdsmöbler
  • Se över grillar och ställa i ladan
  • Se över fårens vinterhage inkl. elstaket
  • Se över elstaketet runt skogsträdgården
  • Ta in bevattningspumpen och placera frostfritt
  • Samla alla bevattningsrör i en hög
  • Fyll i potthål på vägen och gräv så att vatten kan rinna undan
  • Städa plantuppdragningsrummet och sätta på frostvakten så inte rören fryser

Den här listan ska vi spara och bli duktiga på att använda. Det kommer spara pengar, tid och oro om vi lyckas med det. I år har vi hittills gjort hälften på listan – men vintern är ju inte här än.

« Äldre inlägg

© 2022 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑