Etikett: lammskinn

Lammskinn

Vi lämnade bort slakten i år. Förra hösten slaktade vi tre lamm med hjälp av Mats. Vi lärde oss mycket men när vi tittade i almanackan insåg vi att höstmarknader och att slakta tio lamm  under samma period inte skulle fungera. Dessutom är det inte tillåtet att slakta hemma om man vill sälja sitt kött. Att äta tio lamm blir väl många. Så vi letade upp ett slakteri som kunde slakta med återtag av både kött och skinn. Först hittade vi ett slakteri utanför Skara men innan vi hann bestämma oss för alla detaljer så hade de fått fullt fram till vecka 46 och vi tror att våra lamm skulle vara för feta då.

Vi letade vidare och fann Högens gårds slakteri i Väne-Ryr, utanför Trollhättan. Vi hörde flera som tyckte att de hanterade djuren bra och att de var bra att ha att göra med. De kunde ta emot våra lamm när vi hade planerat för slakt och låg dessutom ganska nära, så det var bara att boka.

De har mottagning av lamm (och getter) under söndagar och slaktar på måndagar. Sedan ska kropparna hänga några dagar och det styckade köttet kan hämtas på fredagar. Den som vill hantera skinnen själv kan hämta dem sent på slaktdagen.

Våra 10 skinn fick plats i två plastbackar. Skinnen väger mer än man kan tro och även om det går att lyfta en back så känns det bättre att vara två som bär.

p1170752

Slakteriet har gjort ett bra jobb. Inga synliga skador på skinnen.

p1170753

Vi hade köpt 50 kg grovt salt. Varje skinn behöver 3-5 kg salt. Det är fortfarande sensommartemperatur så varje osaltad bit riskerar att få fluglarver eller att börja ruttna. Vi tog tid på oss och var ganska noggranna.

p1170747

Lammens id-brickor satt kvar. Skinnen blir inte lika anonyma då. De flesta lammen är ganska anonyma för oss, men vissa har vi gosat extra mycket med. ”Ettan” föddes tre veckor innan något annat lamm och blev kelsjuk som en hundvalp. Hon kom alltid fram för att bli kliad när vi var i hagen hos fåren. Det känns naturligtvis lite när hennes skinn läggs upp.

p1170750

Vi tycker att det har fungerat bättre än befarat att slakta djur som vi har hanterat och haft en relation till. Det har gått bra att ge djur namn, att gosa och leka med dem även om vi ska slakta dem. Det är naturligtvis enklare att låta någon annan slakta än att göra det själv, men även den egna slakten har gått bra. Inte roligt, men ok.

p1170754

Skinnen läggs på hög. Till slut ligger tio skinn på varandra. Alla har, förhoppningsvis, salt överallt.

p1170756

Om en vecka ska saltet bytas ut så det är en del pyssel med skinnen. Det känns bra att Leif på slakteriet berömde våra skinn och sade att de var de finaste på länge. Då känns det som att det är mödan värt.

Det sista för kvällen var att säkra skinnen för hönsen som tar sig in överallt. Plastbackar, ett galler, rullpapper och lite tyngder kanske kan hålla hönsen stången en vecka?

p1170758

Till våren kommer vi att ha tio fina skinn att sälja.

 

Mönstring 2016

Mönstring av lamm är till för att man ska få en uppfattning om kvalité både på slaktkropp och på pälsen. Mönstraren kontrollerar också så att inget lamm är missbildat. Resultaten från mönstringen avgör vilka lamm som ska sparas till avel och vilka som ska gå till slakt. I lördags kom Ingemar och Margaretha Zachrisson från Mysten i Hemsjö för att mönstra. Vi hade tagit in fåren och lammen på fredag eftermiddag eftersom det regnade mycket. Om lammen är våta så kan det påverka mönstringsresultatet. På lördag morgon var vi fortfarande tveksamma till om det skulle fungera att mönstra men lammen hade som tur var torkat upp tillräckligt för att mönstringen skulle kunna genomföras.

Vi känner regelbundet på våra tackor och lamm så att de inte är magra. Det kan vara ett tecken på att de har parasiter eller att betet inte är tillräckligt bra. Vi tycker att de har haft gott hull hela säsongen men plötsligt på lördag morgon kändes de plötsligt väldigt magra. Vi var nervösa när Ingemar och Margaretha anlände men vi fick godkänt och alla lamm visade sig ha gott hull. Typiskt vad man kan inbilla sig när man ska bli inspekterad. P1170196

Först vägs lammen. Det är konstigt hur olika de utvecklas i vikt. Självklart har det betydelse om de är tacklamm eller bagglamm, bagglammen växer snabbare. Det påverkar dessutom om de är en eller två i kullen men vi har ett tacklamm som är fött 25 mars som vägde 34 kilo och ett tacklamm som är fött 1 maj och vägde 42. Förstår inte riktigt hur sådant går till men alla var i alla fall vid gott hull. Ett tacklamm vägde bara 31 kilo och det tyngsta bagglammet vägde 44 kilo. P1170197

25 får låter en hel del så ibland var det svårt för Margaretha att höra vad Ingemar sa. Vi tyckte ändå det var bäst att ta in alla 25 även om bara lammen skulle mönstras för annars hade det nog blivit ännu mer liv. P1170199

Efter vägningen känner Ingemar på fårets bog, rygg och lår. Varje får får ett värde på varje kroppsdel. Alla värden över sex är bra och vi hade bara åtta sexor av 45 värden. 25 sjuor och 12 åttor. Så långt bra resultat alltså. Om vi jämför med förra året så ligger vi mycket högre. Då hade vi en femma, 12 sexor, 16 sjuor och bara fyra åttor.

P1170207

Därefter inspekteras ullen. Ingemar tittar på om fällen är jämn i färgen och bedömer nyansen. I de här bedömningarna är maxpoäng fem.

Vi har allt ifrån ljust grå till mörkt grå och fick tipset att gärna spara på grå eller mörkgrå tackor för att inte få för ljus besättning. Alla våra lamm fick poäng fyra och fem för färg. Poängen är högre än förra året och då hade vi dessutom en trea.  Fem av lammen bedömdes som ljusgrå och det vägs in när vi ska bestämma vilka vi ska behålla. P1170208Sedan tittar Ingemar på hur stora lockarna är och hur bra pälshåren är. Man vill inte ha för stora lockar, vågor på hårstråna, utan de ska hålla ihop bra. Vi har lite för mycket tendens åt stora lockar och även det ska tas med i bedömningen av vilka vi ska behålla. Här hade vi två treor och resten fyror och femmor.

P1170209

Sedan bedöms pälshår och täckning och även där fick vi bra värden. Två treor på pälshåren dock men bara fyror och femmor på täckningen.

Slutligen får varje lamm ett helhetsomdöme. För att ett lamm ska behållas till avel bör ett tacklamm ha minst fyra och bagglamm minst fem. Vi hade tre tacklamm  som fick treor och alltså inte bör behållas till avel, sju tacklamm fick fyror och ett fick till och med en femma. Henne behåller vi själva till nästa år. Bland bagglammen fick en femma och resten fyror. Ett av bagglammen som fick fyra låg väldigt nära femma så vi kommer att lägga ut två bagglamm till försäljning på blocket. Vi kan få in mer pengar på att skicka bagglammen till slakt men det känns väldigt bra att kunna sälja några som livdjur. Tre av tacklammen ska vi fundera över om vi ska behålla. Vi hade inte tänkt utöka fårbesättningen till nästa år. Nu när vi fick så fina resultat så blir man genast lite sugen på att behålla alla tre och alla våra tio tackor. Då vill det till att man påminner sig om alla vaknätter under lamningen och hur fort vi varit tvungna att flytta fåren eftersom de betat av området vi gett dem. Vi ska sätta oss en dag och gå igenom alla värden och se hur vi ska göra.

Målet med att mönstra varje år är alltså att välja ut vilka man ska behålla och då försöka få bättre och bättre värden år från år men det är också att se om några av bagglammen duger till försäljning och då kunna visa för köparen att lammet har bra värden. Det påverkar priset. Vårt finaste bagglamm kommer att kosta 2500 kronor plus moms. Det är inte jättemycket pengar med tanke på alla utgifter som vi haft under tiden. Men det avgår inte heller några extra avgifter. När vi skickar till slakt betalar vi för märken som visar återtag av slaktkroppar och skinn, själva slakten, styckningen, malning av färs, insaltning av skinn, transport till skinnberederiet, avgift för beredning och transport hem. Vi får visserligen ut ett högre pris om vi räknar samman både kött och skinn men det är under förutsättning att vi får sålt allt. Än så länge vet vi inte riktigt vad det stannar på i slutändan men det återkommer vi med.

Om någon läser detta och bor i närheten av oss så kan ni anmäla intresse för att köpa lamm- eller tackkött till info@ostangsgard.se. Vi kommer att sälja hela lamm och då brukar det bli cirka 18-20 kilo kött. När man köper hela djur på detta sättet så är det så kallad hängande vikt som gäller. Det är inte något vi hittat på utan så gör alla. Man väger alltså den hela slaktkroppen. När man sedan styckar så försvinner en del kilo i form av ben, senor och annat så lådan som sedan levereras väger mindre. En intresseanmälan är inte bindande men de som anmäler sig först hamnar först på listan. Svenskt lammkött från djur som fått gå ute och beta hela sitt liv och som levt ett bra liv utan antibiotikabehandlingar och annat kan vara svårt att få tag på. thumb_P1140240_1024

Vi kommer också till våren att sälja skinnen från våra lamm och får. I år fick vi tillbaka tre skinn från skinnberedningen. De har vi berett på tre olika sätt för att ha som exempel. Ett av skinnen är tvättbart vilket innebär att det är kromgarvat, ett är ekologiskt. Det ser nästan likadant ut men är inte riktigt lika mjukt. Det är inte tvättbart. Många som köper skinn vill hellre ha tvättbara skinn men om man frågar folk som har skinn så är det väldigt få som faktiskt har tvättat dem. Det kan vara värt att fundera över om man istället vill ha ett ekologiskt skinn. Det tredje skinnet är mattberett vilket innebär att det inte är klippt utan de långa håren är kvar. Vi vet inte vad som kommer att gå att sälja bäst och det kommer inte att finnas några skinn till salu förrän tidigast våren 2017 men om någon är intresserad så går det att skicka en intresseanmälan även när det gäller skinn. Skriv gärna i så fall hur du skulle vilja ha skinnet berett. Du kan se hur de ser ut på https://ostangsgard.se/farfallar/  Kostnaden för skinnen varierar med kvalitén så de som har anmält intresse får välja i turordning. Skinnen kommer att variera i pris och kosta mellan 1500 kronor till 2500 kronor inklusive moms.

Skinnberedning

P1110934Vi har hemslaktat tre bagglamm. Skinnen ifrån dem ska skickas på skinnberedning. När lammen är slaktade så drar man av skinnen. P1110999Man skär bara upp dem vid buken och vid benen. I övrigt drar man för allt man är värd. P1120005När skinnen är dragna av kroppen så försöker man få bort så mycket fett man kan genom att dra. P1120008Skinnen ska svalna i 30 minuter till en timme innan man saltar in dem för att de ska hålla sig. P1120152Man brer ut ett skinn och häller på 3-5 kilo stensalt. Det är viktigt att skinnet är sträckt så det inte är några veck. Svårast är det att få saltet att ligga kvar i ytterkanterna. P1120154Därefter lägger man på ytterligare ett skinn och så på med salt och så fortsätter man så tills alla skinnen är saltade. P1120159Efter en vecka har saltet dragit ut det mesta av vattnet ur skinnet och det är dags att lägga på ytterligare ett lager salt som får ligga på i en vecka.P1120280Därefter skakar man av saltet och rullar ihop dem med skinnsidan inåt. P1120281 Skinnen ska packas först i dubbla plastsäckar och sedan i en kartong. P1120282Sen skickar man paketet till garveriet. Man fyller i en följesedel där man anger hur man vill ha skinnet behandlat. Vi har valt att skicka våra skinn till Tranås skinnberedning AB. Det är ett garveri som garvar skinnen i Sverige. Det finns ytterligare ett garveri i Tranås som heter Donnia Skinn AB. Det är lite lurigt för det är lätt att ta fel. Donnia skickar sina skinn för beredning i Bosnien. De gör säkert lika bra jobb i Bosnien som i Tranås men vi tycker det är viktigt att vi bevarar kompetens i Sverige så därför väljer vi Tranås skinnberedning AB.

Det är inte bara att skicka in sina skinn för först måste man välja hur man vill ha dem tillbaka. Man kan få pälsen klippt till 18 mm om man vill använda skinnen till att sy kläder, hantverk eller klä om möbler. Vill man ha längre päls kan man välja 35 mm. Detta är det vanligaste och det är sådana skinn man brukar se i barnvagnar, på möbler eller golv. I båda fallen slipas lädersidan och skinnen blir tvättbara i maskin.

Berederierna använder krom för att garva skinnen på dessa sätt. Vill man inte att de använder krom kan man begära att få sina skinn beredda ekologiskt. Då blir det 35 mm med slipad lädersida. Det blir ett biologiskt nedbrytbart skinn som inte är tvättbart i maskin men som går att kemtvätta.

Man kan också välja oklippta skinn. Då är det höga krav på att skinnen är fria från halm och annat skräp. Problemet med oklippta skinn kan vara att ullen lätt tovar ihop sig om man använder skinnet att sitta på till exempel. Det är dock väldigt dekorativa skinn som är vackra att titta på. När jag besökte en fårgård för något år sedan hade hon några sådana skinn som var otroligt vackra. Det är inte alla skinn som passar till denna form av beredning.

Frågan är då vad man ska välja. Eftersom det är första gången som vi skickar in skinn så är det svårt. Vi tog kontakt med Tranås och frågade om de kunde välja åt oss och det sa de ja till så det kommer att bli en överraskning. Helst skulle vi vilja ha ett ekologiskt, ett 35 mm kromgarvat och ett oklippt men vi får se vad de anser. Det vore roligt att få några olika så man kan jämföra.

Priserna hos de båda garverierna varierar. Donnia är klart billigast och tar 310 för 18mm, 325 för 35, 390 för oklippta och 360 för eko. Tranås skinnberedning tar 381 för 18 mm, 420 för 35 mm och 397 för oklippt och 440 för eko.

© 2024 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑