Torvberoendet

Under flera år har vi hattat fram och tillbaka och gjort försök med egenblandad jord för att ersätta de torvbaserade odlingssubstrat som säljs under namnet plantjord. Vi har inte lyckats speciellt bra och under de stressade vårmånaderna har vi återfalligt till att använda köpt så kallad plantjord. I år försökte vi med torvreducerad plantjord för att döva det dåliga samvetet något men resultatet blev ganska uselt.

Nu har vi fattat ett beslut om att 2026 bara köra på egenproducerat plantuppdragningssubstrat. Det bör egentligen inte kallas jord, precis lika lite som substraten vi har köpt i påse bör kallas jord. Jord är levande och består av en blandning av mineraler, organiskt material, vatten, luft och massor av levande mikroorganismer. Jord hittar vi ute i bäddarna och inte packad i påsar.

Skälet till att vi äntligen bestämt oss för att slutligen ta steget och inte köpa in någon jord alls till nästa säsong är ett seminarium som arrangerades av Hushållningssällskapet förra veckan. De hade låtit två odlare genomföra tester genom att odla vitkålen Constable, från Olssons frö, i olika odlingssubstrat. De hade fotograferat av plantorna i olika steg samt analyserat både innehållet i substratet och innehållet i växterna efter fem veckor i plugg.

Båda odlarna hade själva valt två olika blandningar som de kunde göra på gården och sedan jämfört med ett substrat (”plantjord”) köpt på säck. Hos båda odlarna blev resultatet i testet sämst med det köpta substratet. Det här är de substrat som försöken omfattade.

A: Komposterad hästgödsel 2 år

• hästgödsel med urinbemängd spån

B: Komposterad kogödsel

• 31 liter lövmull
• 15 liter mylla från kogödsel (minst 1 år)
• 4 liter sand

C: Påsjord

D: Blandning med biokol

• 10 liter biokol
• 20 liter lövmull
• 15 liter trädgårdskompost
• 5 liter maskgödsel

E: Blandning utan biokol

• 25 liter lövmull
• 18,75 liter trädgårdskompost
• 6,25 liter maskgödsel

F: Påsjord

Substrat A-C användes av Peder på Björnhyltans trädgård och substrat D-F användes av Sasha på Sashas gård. Båda odlarna upplevde att de hade visst problem med ogräs i de egna blandningarna men problemet var ändå begränsat.

De båda odlarna hade var sitt favoritsubstrat och ingen av dem valde den köpta varianten. Peders favorit var hästgödselkompost eftersom det är material som är enkelt att få tag på. Strukturen är bra och plantans tillväxt i substratet var tillfredsställande. Viss tillägsgödsling skedde.

Sashas favorit blev den egna blandningen utan biokol eftersom materialet är lätt att få tag på, strukturen var bra och uppkomsten och tillväxten var förhållandevis jämn.

En observation som var intressant i försöken var att plantorna verkade kunna kompensera för låg tillgång på t.ex. bor och järn i de egenblandade substraten så att värdet för dessa blev bra när bladsaften analyserades trots att substratets innehåll varit antingen för högt eller för lågt.

Men den allra intressantaste observationen var naturligtvis att båda odlarnas båda egenblandade substrat utkonkurrerade det inköpta påssubstratet.

Frågan som inställer sig är naturligtvis VARFÖR envisas vi odlare med att köpa in odlingssubstrat. Vi lägger mycket pengar på detta och basen i de inköpta substraten är nästan uteslutande torv som bryts i torvtäkter som ger stora sår i naturen. Bara några kilometer från vår egen odling finns en enorm torvtäkt där ett företag brutit massor av torv bara de senaste åren. Den största delen av torven som bryts i Sverige idag går till odlingssubstrat. Alla vi som använder odlingssubstrat på påse är medskyldiga till den skövlingen och till de koldioxidutsläpp som brytningen ger upphov till.

Förra säsongen använde vi en hel del av vår trädgårdskompost (där vi inte slänger ogräsrens utan skörderester) som substrat i förodlingen. Problemet med den var att den stått under en sälg som släppt massor med frön så ogräsproblemet var betydande. Därför blev det så att vi köpte substrat trots goda förutsatser men 2026 kommer vi i huvudsak att använda komposterad fårbädd som innehåller skit, urin och strö i form av halm och rator från fårens hö. Den har komposterats på gödselplattan med presenning över sig så där bör ogräsfröna inte vara lika vanligt förekommande.

Vi kommer att ha en hel del praktikanter kommande säsong så vi tänker att vi ska genomföra några egna försök för att se hur vi utvecklar detta så bra som möjligt framgent. Vi tror helt enkelt att det kan vara bättre ordning på kommande praktikanter än vad det är på oss själva.

Vi tänker oss att försöket ska göras på följande substrat:

• A: Komposterad fårbädd – två säsonger
• B: Komposterade grönsaksrester och grönflis
• C: Johnsson Su kompost som legat två säsonger (ta av topplaget för att undvika ogräsfrön av sälg)
• D: 33 % av vardera A, B, C.

Tilläggsgödsling kommer ske med fermenterat vallörtsextrakt utspätt till ledningstal 2,0.

Dels tänker vi genomföra uppkomst och plantutvecklingsförsök med vitkål och spetskål och dels tänker vi genomföra ett försök med plantutveckling hos chili och paprika. Anledningen till att vi valt dessa grödor är att de är först ut på säsongen och förhoppningsvis har vi möjlighet att se vad som fungerar bäst redan tidigt på säsongen.

Tanken är att vi ska skicka in substraten till LMI för att göra en Spurwayanalys. Men som alltid så är det enklare att ha ambitiösa planer en eftermiddag i december än att att genomföra planen den mest hektiska tiden under våren.

Å andra sidan, utan planer lär i alla fall inget hända och den här planen tycker vi är riktigt intressant.