Kategori: virke (Sida 1 av 3)

Häljebo såg

Våra vänner Maria och Magnus berättade för någon månad sedan om en ”bysåg” som de hade upptäckt. Den låg visserligen i en annan kommun, men inta alls långt borta. I går åkte vi dit.

Vi hann inte längre än till Trampverkstan i Knutstorp innan vi stötte på ett bra tips. Både Magnus och Maria är hopplösa virkessamlare och de hade byggt ett väderskydd för virkestrave som var mer genomtänkt än de som vi brukar få till.

Plåtarna ligger fastklämda så att de inte blåser iväg och de är lite bredare än traven i sig. Snyggt! Det bästa är nog att virket går att dra ut utan att regnskyddet behöver tas bort eller ens lossas. Tack för tipset!

Efter några kilometer på tjälsjuka vägar kom vi till Dan-Erik på Häljebo såg. Vi inledde med att inspektera Magnus och Marias beställning som låg på en trave med golvbrädor.

Det mesta virket verkar vara hämtat lokalt men för att få riktigt tätvuxet till vissa ändamål hämtar han in norrlandsvirke.

Sedan började vi att snoka bland de höga travarna.

Vi frågade om lite andra träslag som ask och al. Då gick vi till ett annat lager.

Vi försökte se ut som att vi visste vad vi letade efter.

Här och var fick vi hjälp av anteckningar om träslag och ålder.

Det var faktiskt lite överväldigande. Den bästa strategin är nog att veta precis vad som önskas, inte att gå omkring och leta efter köplusten. Den fanns hela tiden.

Dan-Erik berättade att han hade pensionerat sig och beskrev det som att ”nu har jag gått ner till heltid”. Priserna verkar vara mycket rimliga så vi kommer att komma tillbaka, med en specificerad lista.

Hur är det möjligt att vi bor mindre än en halvtimmas resa från ett sånt här ställe i sex år utan att vi har hört om det? Vi pratar ju trots allt om virke och trädimensioner med ganska många. Det finns kanske en Dan-Erik för oss alla, ibland vet vi bara inte om det.

Reglar, plankor och ved

Marias Logosol kedjesåg är fortfarande kvar hos oss och vi försöker hinna att såga några stockar innan den ska vidare till nästa delägare. Virket som Praktikant-Jonas fällde i höstas sorteras och de rakaste träden väljs ut för att sågas upp. Allt klenvirke och alla krokiga träd går direkt till vedbacken där de kapas, klyvs och staplas inför nästa vinter.

Raka furor och granar av tillräcklig dimension kan forslas upp till sågen där de omvandlas till reglar och plankor.

Granen har långa fibrer vilket gör att den blir seg och håller för belastning. Den passar bra att göra golvbrädor och reglar av som ska vara inomhus. Gran ruttnar fortare än tall så därför passar gran inte lika bra utomhus. Vi kommer när vi får tid att ersätta en del stolpar, bjälkar och golvbrädor i ladugården. Till detta kommer vi att använda gran.

Det är mycket där som är ruttet i ladugårdens tak. Kor avger mycket vattenånga och därför byggde man kostall i sten eftersom trä ruttnar. Bjälkar och tak var dock gjorda i trä.

Taket i gamla kostallet har dubbla trägolv där det ligger en tjärpapp emellan. På flera ställen är dock båda lagren genomruttna och det är stora hål. Eftersom vi inte har kor så kommer det inte ruttna lika fort i framtiden.

Furorna sågar vi upp till brädor för att ha som klädselbrädor på uthusen.

Det håller bättre än gran och där är inte någon belastning på samma sätt så det gör inte något att fibrerna är kortare.

När man sågar upp virke blir det alltid fyra så kallade bakar på varje stock. De sågar man bort för att bli av med all bark. Bakarna går till vedbacken vare sig de är gran eller furor. Där förvandlas de snabbt till ved eftersom de enkelt kapas och inte behöver klyvas.

Det känns bra att vara igång med vedhanteringen redan. Vi brukar vara sena med den. Målet är att all ved ska vara staplad innan påsk och inburen innan midsommar. Dessutom ska vi helst ha gjort två årsbehov så vi ligger ett år före. Då kommer veden att vara perfekt torr för att elda år två. Det har också med resilienstänkande att göra. Har man två årsförbrukningar med ved så kan man vara lugn även om man skulle bryta en arm eller skada sig på annat sätt när veden ska hanteras.

Jonas

Vi hade en praktikant varje dag hela september månad som heter Jonas och går en utbildning vid Göteborgs Universitet som heter Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. Det är ett kandidatprogram som ges i Mariestad.

Jonas var här i somras och inventerade växter på vår betesmark som en del i utbildningen och sedan kom han tillbaka och genomförde sin praktik. När han var här i somras var vi runt och studerade olika delar på gården för att hitta ett projekt som han ville ta sig an. Vi har många planer för gården varav en del förmodligen aldrig kommer att bli av och vi hittade ett par olika möjliga projekt. Jonas har sedan funderat och bestämde sig för att ta sig an ytan väster om våra dammar. Våra planer för det området har i flera år varit att det ska bli ett skogsbete. Vi har redan tidigare gallrat ut en hel del gran från ytan för att öppna upp och våra baggar har gått där och betat två säsonger så projektet är påbörjat.

De träd som vi tagit bort redan tidigare är nästan uteslutande granar. På ytan finns mycket tall och björk men även en del asp, enar en oxel och några undertryckta ekar.

Det intressant att få någon annans ögon på ytan. Jonas har i och med sin utbildning andra tankar än vad vi har.

Vi hinner inte med mer än lite grann varje år så ytan hade inte blivit färdig på många år än om inte Jonas dykt upp som en skänk från ovan. Redan efter första veckan kunde vi se stor skillnad. Han märkte ut träd och planerade över vad som ska sparas och vad som ska bort.

En påbörjad glänta utvidgas.

En dunge sparas.

Han är ordentlig Jonas, så allt ris och alla grenar läggs på hög. Vi gjorde flis till odlingsgångarna av de grövre grenarna medan annat kommer att läggas upp i högar för att skapa livsmiljöer för fler djur. Vi eldade upp en hel del också.

Jonas är Jonas praktikant. Det är han som är handledare. På tisdagar, onsdagar och halva torsdagen jobbar han i stan men på måndag, torsdag eftermiddag och fredag har han tid. Praktikant-Jonas har motorsågskörkort men eftersom han använder våra sågar så blir det ändå en del att gå igenom.

När man ändå är igång kan man ju plocka isär hela sågen…

…och när man ändå är igång så kan man ju plocka fram alla gamla sågar vi äger och plocka isär dem med…

En del tid tillbringas också i skogen med att diskutera och fundera kring vad som ska bort och vad som ska sparas.

Praktikant-Jonas jobbar på bra självständigt när Jonas inte är med men de har också fällt en hel del träd ihop i början för även om man har ett motorsågskörkort så är det bra att diskutera igenom en del krångliga fällningar innan man ger sig på dem.

Tanken med ytan är att återskapa vad vi tror fanns här förr. Vi har grävt fram tre släpkärror taggtråd från våra marker och mycket av den kom ifrån den här ytan. Här har alltså gått kor och betat. Sedan har ytan fått växa igen med de träd som råkar ta sig. Vi tror att tallarna är planterade men att det övriga har kommit utan hjälp. Utan bete så blir de flesta markerna skog och växer långsamt igen. Tanken är att ta fram de gamla stenmurarna, att öppna upp gläntor så det kan börja växa på marken, friställa träd så de får chans att må bra och skapa en yta med stor biodiversitet som kan hållas i skick tack vare betande djur.

Såg

Idag har vi provkört en Logosol kedjesåg. Vår granne och vän Maria äger ett sågverk tillsammans med några andra och idag var det dags att testa det. Vi började med möte i köket. Ingen av oss, inte ens delägaren Maria, har använt den här typen av sågverk förut men Jonas hade hittat två instruktionsböcker på nätet. En för sågverkets ställning och en för motorn.

Jonas satte ihop själva sågställningen dagen före så vi började med att bygga upp ett stockbord av två stockar och två järnbalkar. Det gör att vi kan lyfta flera stockar på plats med hjälp av traktorn och att en eller två person sedan kan sköta sågen själv utan att traktorn behöver vara i närheten. Fem meter långa stockar är tunga.

Sedan rullade vi en stock på plats och mätte in den så den låg i våg.

Kedjeslipningen diskuterades och genomfördes.

Stocken vilar på två stag som kan höjas och sänkas med en vev. Sedan sätter man i en sprint när man vevat till rätt höjd. Stockarna smalnar ju av så det är centrum av stocken som ska vara i våg.

När alla inställningar var gjorda så var det dags att starta sågen och börja såga av den övre baken.

Eftersom solen sken och det var nästan vindstilla tog vi sedan en promenad i skogen. Vi ska ta ner en del träd för att såga upp till stolpar, klädselbrädor och golvbrädor.

Maria som är timmerman såg på träden på annat sätt än vad vi har kunskap att göra och det var intressant att diskutera olika stammar och deras användning. Vi verkar ha specialiserat oss på något böjda tallar och mycket kvistrika granar…

Träden vi ska ta ner märktes upp med band.

Sedan gick vi tillbaka till sågen och Jonas lastade upp stockar med traktorn.

Sedan vände vi stocken tills vi sågat av alla fyra bakarna.

Den här typen av sågverk finns med både vanliga motorsågar av lite större format och med elmotorer som detta sågverket har. Motorn är på 3 kW.

Det gick ganska lätt att flytta sågen fram längst snittet och vi började få kläm på inställningar och tillvägagångssätt. Maria och Jonas gav sig av upp i skogen för att fälla fler träd medan jag och Magnus sågade entumsbrädor och började stapla upp. Nu kan vi hantera sågen alla fyra så vem som helst av oss kan gå dit och fortsätta.

Naturligtvis löpte inte allt på perfekt under första körningen. Det blev lite vibrationer som ibland gav vågiga brädor och räta vinkeln blev inte alltid 90 grader. Men det gick tillräckligt bra för att vi ska vara sugna på att fortsätta med lite bättre injusteringar.

« Äldre inlägg

© 2023 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑