En gård för omställning

Kategori: virke

Jonas

Vi hade en praktikant varje dag hela september månad som heter Jonas och går en utbildning vid Göteborgs Universitet som heter Trädgårdens och landskapsvårdens hantverk. Det är ett kandidatprogram som ges i Mariestad.

Jonas var här i somras och inventerade växter på vår betesmark som en del i utbildningen och sedan kom han tillbaka och genomförde sin praktik. När han var här i somras var vi runt och studerade olika delar på gården för att hitta ett projekt som han ville ta sig an. Vi har många planer för gården varav en del förmodligen aldrig kommer att bli av och vi hittade ett par olika möjliga projekt. Jonas har sedan funderat och bestämde sig för att ta sig an ytan väster om våra dammar. Våra planer för det området har i flera år varit att det ska bli ett skogsbete. Vi har redan tidigare gallrat ut en hel del gran från ytan för att öppna upp och våra baggar har gått där och betat två säsonger så projektet är påbörjat.

De träd som vi tagit bort redan tidigare är nästan uteslutande granar. På ytan finns mycket tall och björk men även en del asp, enar en oxel och några undertryckta ekar.

Det intressant att få någon annans ögon på ytan. Jonas har i och med sin utbildning andra tankar än vad vi har.

Vi hinner inte med mer än lite grann varje år så ytan hade inte blivit färdig på många år än om inte Jonas dykt upp som en skänk från ovan. Redan efter första veckan kunde vi se stor skillnad. Han märkte ut träd och planerade över vad som ska sparas och vad som ska bort.

En påbörjad glänta utvidgas.

En dunge sparas.

Han är ordentlig Jonas, så allt ris och alla grenar läggs på hög. Vi gjorde flis till odlingsgångarna av de grövre grenarna medan annat kommer att läggas upp i högar för att skapa livsmiljöer för fler djur. Vi eldade upp en hel del också.

Jonas är Jonas praktikant. Det är han som är handledare. På tisdagar, onsdagar och halva torsdagen jobbar han i stan men på måndag, torsdag eftermiddag och fredag har han tid. Praktikant-Jonas har motorsågskörkort men eftersom han använder våra sågar så blir det ändå en del att gå igenom.

När man ändå är igång kan man ju plocka isär hela sågen…

…och när man ändå är igång så kan man ju plocka fram alla gamla sågar vi äger och plocka isär dem med…

En del tid tillbringas också i skogen med att diskutera och fundera kring vad som ska bort och vad som ska sparas.

Praktikant-Jonas jobbar på bra självständigt när Jonas inte är med men de har också fällt en hel del träd ihop i början för även om man har ett motorsågskörkort så är det bra att diskutera igenom en del krångliga fällningar innan man ger sig på dem.

Tanken med ytan är att återskapa vad vi tror fanns här förr. Vi har grävt fram tre släpkärror taggtråd från våra marker och mycket av den kom ifrån den här ytan. Här har alltså gått kor och betat. Sedan har ytan fått växa igen med de träd som råkar ta sig. Vi tror att tallarna är planterade men att det övriga har kommit utan hjälp. Utan bete så blir de flesta markerna skog och växer långsamt igen. Tanken är att ta fram de gamla stenmurarna, att öppna upp gläntor så det kan börja växa på marken, friställa träd så de får chans att må bra och skapa en yta med stor biodiversitet som kan hållas i skick tack vare betande djur.

Såg

Idag har vi provkört en Logosol kedjesåg. Vår granne och vän Maria äger ett sågverk tillsammans med några andra och idag var det dags att testa det. Vi började med möte i köket. Ingen av oss, inte ens delägaren Maria, har använt den här typen av sågverk förut men Jonas hade hittat två instruktionsböcker på nätet. En för sågverkets ställning och en för motorn.

Jonas satte ihop själva sågställningen dagen före så vi började med att bygga upp ett stockbord av två stockar och två järnbalkar. Det gör att vi kan lyfta flera stockar på plats med hjälp av traktorn och att en eller två person sedan kan sköta sågen själv utan att traktorn behöver vara i närheten. Fem meter långa stockar är tunga.

Sedan rullade vi en stock på plats och mätte in den så den låg i våg.

Kedjeslipningen diskuterades och genomfördes.

Stocken vilar på två stag som kan höjas och sänkas med en vev. Sedan sätter man i en sprint när man vevat till rätt höjd. Stockarna smalnar ju av så det är centrum av stocken som ska vara i våg.

När alla inställningar var gjorda så var det dags att starta sågen och börja såga av den övre baken.

Eftersom solen sken och det var nästan vindstilla tog vi sedan en promenad i skogen. Vi ska ta ner en del träd för att såga upp till stolpar, klädselbrädor och golvbrädor.

Maria som är timmerman såg på träden på annat sätt än vad vi har kunskap att göra och det var intressant att diskutera olika stammar och deras användning. Vi verkar ha specialiserat oss på något böjda tallar och mycket kvistrika granar…

Träden vi ska ta ner märktes upp med band.

Sedan gick vi tillbaka till sågen och Jonas lastade upp stockar med traktorn.

Sedan vände vi stocken tills vi sågat av alla fyra bakarna.

Den här typen av sågverk finns med både vanliga motorsågar av lite större format och med elmotorer som detta sågverket har. Motorn är på 3 kW.

Det gick ganska lätt att flytta sågen fram längst snittet och vi började få kläm på inställningar och tillvägagångssätt. Maria och Jonas gav sig av upp i skogen för att fälla fler träd medan jag och Magnus sågade entumsbrädor och började stapla upp. Nu kan vi hantera sågen alla fyra så vem som helst av oss kan gå dit och fortsätta.

Naturligtvis löpte inte allt på perfekt under första körningen. Det blev lite vibrationer som ibland gav vågiga brädor och räta vinkeln blev inte alltid 90 grader. Men det gick tillräckligt bra för att vi ska vara sugna på att fortsätta med lite bättre injusteringar.

Treårsjubileum

Så var det dags att titta tillbaka på året som gått igen. 26 oktober 2014 flyttade vi in på vår gård och gjorde upp en fyraårsplan för hur vi skulle få gården i brukbart skick. Vi hade många idéer och tankar om vad vi ville göra men ganska lite kunskap. Idag vet vi mer och börjar få kläm på hur vi vill ha verksamheten. Vi har prövat olika djurslag och funderat över vad vi tycker om och vad vi kan få ett överskott av och fått en allt klarare bild av hur vi vill ha verksamheten om ett år när våra fyra första år har gått. Anledningen till att vi lagt upp en fyraårsplan är helt enkelt för att vi inser att det tempo vi håller nu inte kan fortgå hur länge som helst. Om ett år kommer lediga söndagar förhoppningsvis att bli en regel snarare än ett undantag och inkomster från gården förhoppningsvis att landa på en nivå så att vi får det att gå runt. Än så länge är det så stora investeringskostnader att göra på gården så att vi båda behöver lönearbeta vid sidan av. Det är en ojämn dragkamp mellan inkomster och tid där vi både behöver gasa och bromsa samtidigt. Vi känner dock att vi gör stora framsteg och den här säsongen har det hänt mycket som gör att vi har gott hopp om verksamheten framöver. Intresset för bra lokalproducerad mat ökar hela tiden och vi har inte några problem att få sålt allt vi producerar (förutom zucchini när den ger som mest – fast det gillar våra hönor) Som en komihåglista för vår egen skull kommer här årets lista med saker vi hunnit med. Det kommer stunder då vi känner att vi inte kommer någon vart. Då ska vi ta en titt på den här listan, dunka oss själva i ryggen och tar nya tag.
  • Grävt 24 bäddar a’ 5 meter och rensat dem från kvickrot samt odlat grönsaker i dem och föregående års 51 bäddar.
  • Planterat 75 äppleträd
  • Köpt och planterat 2000 krokuslökar till våra bin
  • Anlagt en blomsteräng till bina
  • Planterat 20 bärbuskar
  • Odlat potatis i ett skifte utanför själva grönsaksodlingen (Det har inte gått jättebra på grund av dålig jord och för mycket ogräs)
  • Täckt skördade bäddar med ensilage
  • Märkt upp och påbörjat grävningen av nästa års bäddar
  • Haft gårdsförsäljning vid femton tillfällen
  • Startat Nolbygårds Matmarknad utanför Alingsås för alla som vill sälja egenproducerade produkter. Genomfört 15 marknadsdagar.
  • Deltagit i Matfest utanför Vikaryds köttbod
  • Varit med och dragit igång REKO-ring Alingsås i slutet av säsongen och sålt kassar vid två tillfällen
  • Installerat fler vattentankar för vattning med tempererat vatten
  • Gjort odlingslådor för gräslök som i år beblandade sig lite för mycket med kvickrot
  • Skördat mängder med fina grönsaker
  • Lärt oss mer om vilka grönsaker som fungerar bra att sälja och vad vi ska odla mer respektive mindre av
  • Byggt flyttbara odlingsbänkar för avhärdning av plantor
  • Köpt och spridit ut stenmjöl i odlingarna
Djur
  • Fått 18 lamm varav ett bagglamm sålts till liv. Fyra tacklamm har behålls till liv av oss
  • Slaktat två tackor som vi gjort 26 kilo korv samt tre rökta fårfioler av
  • Slaktat 15 lamm varav vi sålt 13 som lammlådor
  • Kört 16 skinn till Tranås för beredning
  • Köpt två nya samhällen och gjort fyra avläggare i bigården
  • Köpt 40 lohmanhönor och startat en ny flock så vi i år haft två
  • Inrett en gammal krockad husvagn och ett hästsläp till våra hönsflockar så de kan flyttas runt på åkrarna
  • Sålt ägg i vår gårdsbutik med självbetjäning vid vägen, i gårdsbutiken på fredagarna och på Nolbygårds Matmarknad
  • Skaffat 6 mignonankor
  • Fått två kullar kattungar. Fem ungar i första kullen varav fyra är sålda och fyra i den andra kullen varav alla ska säljas
  • Slaktat och styckat två grisar på drygt 200 kilo vardera
Djurfoder:
  • Tagit in löshö så det räcker åtminstone november ut
  • Lassat upp löshö på vårt nybyggda höloft
              Före detta fähuset har fått renoverade fönster. Inte helt klart, men det blåser inte rakt genom och vi slipper höra skallrande lösa rutor. Snickerier, målning m.m.
  • Byggt ett ankhus
  • Byggt en fårklipparstol
  • Tillverkat hundratalet biramar
  • Målat delar av stenväggen på ladugården med kalkfärg
  • Tagit ur och blästrat alla ladugårdens järnfönster, glasat, kittat om och målat dem samt satt in dem igen så det nu är tätt
  • Skrapat två sidor av boningshuset (vi hann inte måla innan regnen kom)
  • Byggt en gårdsbutik i ett av våra garage
  • Byggt färdigt grönsakslinjen för hantering av grönsaker
  • Flyttat hem en bastu
  • Lagat taket på vår nyinköpta ”cirkusvagn” som kommer att bli en ny wwoofbostad till nästa säsong
  • Räddat en vägg mellan ladan och ladugården (och hela ladugårdstaket) genom att byta delar av ruttna bjälkar, golv och riktat upp väggen som höll på att rasa
  • Byggt trappor till två loft i ladan
  • Köpt en rikt- och planhyvel
  • Satt upp flera fågelholkar
  • Tagit ner och ersatt det gamla taket i hönshuset samt murat igen hål i hönshusets väggar
  • Rivit ut gammal inredning i före detta sädestorken och gjort om utrymmet till målarverkstad och förvaring
  • Börjat renovera en balkong
  • Rensat ur vår jordkällare och byggt potatislårar och hyllor
  • Lagat växthuset och byggt ny hylla
Värme
  • Fällt, kapat och kluvit 30 kubikmeter ved (kommer förhoppningsvis att räcka)
  • Bytt ut två fönster mot treglasfönster i boningshuset
Övrigt
  • Stängslat in äppleodlingen med alloxnät mot rådjur och älg och eltråd mot vildsvin
  • Satt eltråd runt skogsträdgården mot vildsvin
  • Förstärkt elstängslet runt stora betet med två trådar
  • Fällt träd och sålt till slipers och massaved (ingen jättebra affär)
  • Grävt och anlagt nytt avlopp
  • Köpt en ny fyrhjulsdriven traktor
  • Varit med och dragit igång leader-projektet ”Gårdssamverkan och mobilt musteri” och deltagit i fem arbetsdagar på olika gårdar inom projektet
  • Skrapat alla överväxta grusade ytor på gårdsplanen och grusat om dem samt lagt ner dränering så vi inte behöver vada i gyttja i framtiden
  • Tagit emot studiebesök
  • Haft en praktikant från årskurs nio
  • Spelat in ett podavsnitt med odlarna
  • Varit på flera studiebesök för att lura ut hur vi bäst inreder en mustvagn
Om någon vill se våra tidigare årsbokslut hittar ni dem här Ettårsjubileum och Tvåårsjubileum Återigen sänder vi en tacksamhetens tanke till alla människor omkring oss som ställer upp och hjälper till när vi behöver det. Ju längre vi bor på gården desto viktigare blir våra nätverk av människor som rycker ut i tid och otid. Tack till Sara och Guillaume för hjälp med skörd och avlusning av får, till Hugo för traktorkörning, byggen, vedhantering m.m, till Lasse och Agneta för verktyg, till deltagarna i gårdssamverkan för kunskap och plantering av äppleträd, till alla våra wwoofare för hjälp i den dagliga skötseln och alla fågelholkar, till klass fem på Långareds skola för hjälp med sådder och plantering, till Richard som ställer upp med maskiner, råd och stöd, till Milú för slakthjälp, rensning och potatissättning, till Mats för hjälp med slakt, till Leslie för skörd och ogräsrensning, till Lena som tittade förbi för att prata men som rensade lite i bara farten, till Lena som fick fart på REKO-ringen, till marknadsförsäljarna på Nolbygård som gjort den så bra, till Valter som upplåter mark, till Ulf som satt in våra järnfönster, till Eva för alla blomsterfröer och plantor, till Christian som grävt vårt avlopp och till våra familjer som följer och stöttar oss i vårt projekt. Ett hårt år kvar. Det finns många planer och idéer inför det men det vi redan nu vet att vi ska ta oss an är byta innertaket på ladugården, inreda cirkusvagnen till wwoof-bostad, måla två sidor av huset, stängsla skogsbeten, fälla träd till fler brädor och plankor, utöka antalet insektsgynnande växter, laga ett till läckande tak och gräva de sista himla grönsaksbäddarna. Helst hade vi hunnit med att bygga ett stort ingångsskafferi, bygga en pub och ett tillagningskök också – men det får nog vänta. Ifall någon av er undrar så har vi fortfarande roligt även om det en period under värsta högsäsongen var väl mycket även för oss. Soluppgång 28 december förra året. Grönsaksodlingen ligger i djup vila.

Tid för underhåll och snickeri

Idag har det varit sex minusgrader och blåsigt. Då vill man helst inte vara ute om man inte ska vara i skogen där det är lä. Vi prövade att jobba på vedbacken men vinden ven om öronen och det kändes inte alls roligt. Det är inte brist på andra jobb och det är ganska skönt med sådana här dagar då man faktiskt ”måste” ta hand om inomhussysslorna också. Det är annars lätt att de inte blir prioriterade. Vi började dagen med att lägga nya plankor ovanpå de gamla i vedförrådet. Förra ägaren har gjort så i en del av vedboden men närmast dörren där vi ofta kör skottkärror med fulla vedlass har golvet blivit minst sagt slitet och det är hål rätt igenom mellan varje bräda. Det har inte känts säkert och man har varje gång man passerat funderat på om det ska hålla. Idag tog vi äntligen tag i problemet och sågade till lagom långa brädor av vårt egenproducerade virke. En spann med överbliven spik kom till användning och efter en halv dags arbete var hela golvet lagat. Det kändes bra. 

Efter lunch var det dags att bygga en förvaringssektion på vår kallveranda. Vi har köpt på oss diverse stövlar, arbetsskor och overaller på olika second-handbutiker och loppisar för att ha och låna ut till wwoofare och praktikanter. De har legat nedpackade i dynboxar, men dels är det svårt att hitta det man vill ha och dels är det lätt att det blir fuktigt och börjar mögla. Vi har funderat på en lösning ganska länge och idag satte vi igång och byggde upp en vägg av gamla brädor vi hittade på loftet som blivit över efter verandabygget. De var färdigmålade i samma kulör som verandan så det blev bra. (Nej, vi har inte färdigmålade brädor liggande i största allmänhet, men det fanns några gula.)Mellan den nya väggen och ytterväggen fäste vi sedan två hyllor. En för skor längst ner och en högst upp för backar med arbetshandskar och diverse andra saker. Under översta hyllan fäste vi en klädstång så att vi kan hänga alla overaller. Projektet blev nästan klart. Nu fattas bara fler galgar så vi kan hänga upp alla kläderna.

Sliptimmer och barrmassaved

Idag anmälde vi virkesleverans till Södra, där vi är medlemmar.

Det har tagit tid och det är kanske normalt när vi gör det mesta själva. Ett par månaders brottning med traktorn, som till slut fick ny servopump, och med wirekranen som är tröttande och ganska långsam, ger en liten utdelning i form av två vältor.

Ganska prydliga tycker vi. Det är ju våra första. Närmast ligger de som ska bli slipers. De är 2,7 m långa och 26 cm i smala änden eller tjockare. Längre bort ligger det som ska bli pappersmassa.

Vi hade många tallar som var mogna att ta ner. De växte dessutom på mark som ska bli någon form av skogsbete. I stort sett ingen av tallarna var rak nog för att bli timmer, då ska de helst vara fyra meter, raka och utan stora kvistar. Då skulle de vara klass 1 och ge ganska bra betalt. Men så bra var inte läget. Särskilt kvistarna gjorde att det kanske bara skulle duga till massa och det kändes tråkigt på så pampiga träd. Slipers som är 26 cm i topp ger 555 kr per m3 fub (Fast trä Under Bark). Massaveden ger (om vi minns rätt) strax under 300 kr per m3 fub. Skillnaden är tillräckligt stor för att det ska vara värt besväret att mäta diametrar och hålla koll på olika längdmått.

En vän till oss, Lars, har som ett av sina mer aparta intressen att studera prislistor för olika virkessortiment. Han tipsade om att i Västsverige finns ett sortiment för slipers. Vi trodde inte att någon använde träslipers längre men vi hade fel. Kvistar och lite krokighet gör inget, bara det är friskt tallvirke som inte ruttnar i första taget. Antar att det kommer att behandlas med en del otrevliga kemikalier innan det hamnar under rälsen.

Starkranen som vi använder är en klassiker. Vår kran är den lyxiga varianten med hydraulisk bomstyrning. Jämfört med moderna skogskranar med gripklo så är vår kran mycket primitiv, men den kostar bara en bråkdel. Faktum är att den fortfarande tillverkas och går att köpa hos Sonnys maskiner i Grästorp. Kranen kostar  numera 17 500 och en hydraulsvängningssats kostar 9500. Småpotatis jämfört med en griplastarkran.

När man arbetar med en wirekran får ordet vardagsmotion en ny innebörd. Det blir många klivande in och ut ut traktorn, för att fälla ner stödbenen eller dra wiren genom skogen eller klättra omkring och dra stockarna till rätt plats.

Det vanliga sättet att hantera skog är att först gallra och sedan slutavverka. Båda delarna kan ske med hjälp av så kallade skördare. Det finns skördare av olika storlekar men nästan alla är stora. Det gör att de lämnar spår efter sig i skogen om det inte är ordentlig tjäle. Skotarna hämtar virket i skogen och tyngden av virkeslasset gör att de gör ännu större spår än skördarna. I stora skogar som sällan besöks bryr sig markägaren kanske inte om hjulspår som är en dryg halv meter djupa, men i skogen nära gården vill vi inte att det ska se ut som efter ett stridsvagnskalas. Så vi har fällt med motorsåg och släpat fram stockarna till vägen med wire. Det tar tid men sparar terrängen och känns bra.

Även på de klena stockarna i vältan med massaved kan man se vad som är kärnfuru. Den mörka mittdelen är fylld med terpener och kåda och står emot röta bra. Bra material till fönster och annat som man inte ville byta för ofta.

 

Virkeshög med eget liv

Vi har en verkstad som vi är ganska nöjda med – på det stora hela. Verktygen är det ordning på. De hänger på sina krokar – oftast. Övriga pryttlar som muttrar, gångjärn, handtag, kilar, brickor, ikea-rester, häftklamrar m.m. börjar det också bli ordning på. Vi sorterar dem i gamla godisburkar och skriver på vad de innehåller. Riktigt färdiga är vi inte än men vi ser framför oss hur det ska bli.

Värre har det varit med virkeshögen med brädor, reglar, stumpar, listor och annat av trä. Vi har gång på gång försökt for ordning men efter ett par dagars arbete så ligger allt i en enda hög igen. Man letar efter en bräda och drar i den ena korta stumpen efter den andra tills man tröttnar och går och hämtar en jättelång bräda i vårt virkesförråd som man sågar av bara för att nästa dag hitta den perfekta brädan i virkeshögen på verkstadsgolvet. Vi har ett riktigt virkesförråd med långa brädor och reglar i men på verkstadsgolvet samlas allt det där som blir över. Det är allt från tvåmeters reglar till 60 cm långa brädstumpar. Vi har inte kommit på någon riktigt bra lösning och ibland har golvet varit så fullt av virke mellan sågarna så man har fått stå ovanpå för att såga. Det är naturligtvis inte riktigt bra ur säkerhetssynpunkt. Man ska inte slarva när man håller på med cirkelsågar.

Igår när vi började rensa ut utrymmet ovanför verkstaden blev det klart för oss att vi aldrig kommer att använda tratten som de använt för att hälla ner säd från övervåningen till nedervåningen. Om tratten försvann så skulle virkeskatastrofen på verkstadsgolvet kunna få sin lösning.

Idag revs så tratten. Det försvårades en del av att virkeshögen låg under så vi var tvungna att kliva på den för att komma åt att riva. När tratten väl var borta byggdes, av virke som redan låg i högen, en ställning där virke kan sorteras in. För att motverka att allt hamnar huller om buller även i framtiden gjorde vi fem avdelningar för reglar, brädor, lister, spontat, och övrigt. Allt som är kortare än 70 cm la vi på golvet under ställningen med kortsidan ut så det blir lätt att hitta. Golvet sopades och sågen som stått i vägen  direkt innanför dörren kunde flyttas in så att den inte längre står där man vill passera. Just nu känns det som om letandets dagar är över. Får se om det varar mer än en vecka.

En veranda växer fram

Lasse och Agneta är bra på att jobba. När de kommer och vill starta ett projekt så är det bäst att man har förberett för då går det undan. Det senaste projektet är att bygga en veranda till wwoofhuset. För att det skulle kunna göras så behövde vi gräva två hål för att få ner två stolpskor till frostfritt djup. P1150629Vi har bävat lite för att gräva hålen då det är stenigt och hårt utanför wwoofhuset. Det visade sig dock att det gick ganska lätt att få till två hål. Vi stötte dock på ett annat problem eftersom det gick kablar i marken där vi ville ha stolphålen.P1150615 Det gjorde att vi  var tvungna att sätta ner stolpskorna på olika avstånd ifrån huset. Det försvårade Lasses jobb senare men det var inte mycket att välja på. P1150626Stolparna kom ner i marken innan Lasse och Agneta dök upp.
Sedan åkte vi på semester i tre dagar och när vi kom hem så var verandan på god väg.snedStolpskornas placering gjorde att de tvärgående reglarna fick delas i två för att det skulle stämma. golv

När golvet kom på var det dock inte något som syntes. P1160692Första sidan klar. Brädorna hinner dock knappt komma på plats förrän Agneta är där och målar. Och visst gör det skillnad!P1160695Första sidan målad och andra sidan nästan klar. P1160696

På vardera sida blir det en vitmålad bänk. Nu är det bara takstolar och tegel som fattas. Wwoofhuset är litet och ska rymma mycket. Hallen är inte stor och eftersom wwoofarna jobbar ute och blir leriga så tänker vi att det kommer att underlätta om de kan ställa stövlar och skitiga skor under bänkarna. Kanske sätter vi in ett fönster i väggen till höger eftersom det ofta blåser därifrån. I så fall blir det nog ett bra lähörn på bänken. Ytterligare en fördel med verandan med tak är att ytterdörren skyddas. Så småningom ska vi gräva ut ytterligare runt verandan och grusa så det inte är en lerpöl där utanför.

P1160698

Det kommer att bli snyggt. Hela verandan är byggd av vårt eget timmer. Utsatta delar som golvreglar är av tall medan resten är av gran. Vi har sågat upp timret hos grannen så nu har vi ett lager att ta av. Det känns bra att virket har vuxit på gården och inte åkt längre än till grannen mitt över vägen.

Virke från egen skog

Så länge vi har ägt skog har det varit en lockande tanke att få fram egna brädor, plankor och reglar från de träd vi själva fällt. Den här veckan hände det för första gången. Sågverket ser ut så här, en ramsåg som har några år på nacken och finns hos vår granne Mattias i Trålanda.

Ramsåg012

Ramsågar har funnits länge. De är bra på att utnyttja långsamma energislag, som vattenkraft. Ska man driva en cirkelsåg eller bandsåg med vattenkraft får man gå vägen via generator och elmotor för att det ska fungera. Som man kan ana av bilderna konstruerades den här sågen långt innan man hittade på designad livslängd. Med rätt skötsel kan sådan här mekanik leva mycket länge. Den lugna gången gör att den inte låter så högt som man skulle kunna tro.

Ramsåg014

Sågen drivs via en plattrem av en 25 hästkrafters elmotor som finns i källaren. En elektronik, ingen plast, inga säkerhetsdetaljer. Alla inställningar sköts med spakar och rattar som förmodligen haft någon färg på sig för länge sedan. Det finns ingen app för att styra den, om man säger så.

Ramsåg001

Sågbladen kan placeras på olika avstånd. Den här sågningen är det sex tum mellan de två bladen i mitten och en tum mellan de yttre bladen.

Tittar man noga på en sågad yta kan man se vilken sorts såg som har använts. Cirkelsågen är enklast att känna igen. Sågmärkena är bågformade. Mindre radie för mindre sågklinga. Bandsågen ger raka spår tvärs över ytan och det gör ramsågen med. Skillnaden är att ramsågen rörelse fram-och-tillbaka ger ett svagt återkommande mönster som bandsågen saknar.

Vid närmare eftertanke finns det ännu en typ av sågverk. Det är kedjesågen. Man använder en motorsåg eller en elmotor med motorsågssvärd med en specialslipad kedja. Sågen förs på ett spår och sågar genom stocken. Det ger säkert ett typiskt sågsnitt även det, men vi vet inte hur det ser ut.

På filmen syns hur de yttre entumsbrädorna och bakarna lossnar. Mitt jobb var att plocka undan dem, men nån måste ju hålla i kameran. Mitten av stocken är nu ett sex tum tjockt ämne som ska sågas vidare dagen efter. Mattias flyttar sedan stocken med hjälp av en talja. De är cirka fem meter långa och väger en hel del.

Ramsåg010

Inför nästa sågning monteras fler sågblad i mitten. De sågade stockarna sågas nu liggande och man får två tum tjocka plankor plus entums brädor och bakar på kanterna.

Ramsåg002

Nästa steg är att kanta brädorna. Kantverket har två cirkelsågar, en av dem kan enkelt flyttas i sidled. Varje bräda kantas till så stor bredd det går utan att få med för mycket bark.

Ramsåg017

När det var dags att hämta kallades Hugo och Ina in. Det blev ganska mycket virke.

Virke001

Hemma med ett ganska tungt lass. Nu återstår bara att lägga upp allt för torkning.

Virke002

Vi har fått lov att torka virket vid Bengts grustag. Branten bortanför traven ger bra vindar mellan lagren.

Virke003

Vi har aldrig gjort det förut, men vi har hört att det är viktigt att ha gott om ströpinnar mellan varven. Särskilt viktigt är att alla ändar hålls på plats så att de inte kan vrida sig.

Virke004

Regnet hotar och vi jobbar på så snabbt vi kan. Det går åt fler ströpinnar än vad man kan tro. Vi sågade till nya i flera omgångar av gammalt skräpvirke.

Virke005

Traven är klar. Vi är nöjda men Sonja ser måttligt imponerad ut.

Virke006

Taket på plats. Det dröjde en dryg halvtimma innan regnet kom men det kom å andra sidan i rejäla skurar. Vi vill egentligen ha lite större tak och plåtarna räcker till det, men vi vill inte att taket ska blåsa bort i nästa oväder. Plåtarna är ett gammalt blocketfynd som har varit bra till mycket. Markstenarna är nog för få men det var de vi hade. Vi får lägga på fler tunga saker framöver.

Virke007

Det blev drygt 200 löpmeter ”tvåtumsex”, det vill säga 5 x 15 cm plankor. När det gäller de tunnare brädorna så varierar bredderna, från 7,5 cm till 20 cm.  Det gör det lite svårare att veta hur mycket det blev, men det bör vara drygt 600 löpmeter. Några enstaka var dessutom okantade, bara för skojs skull.

Nu återstår bara att låta sommaren göra sitt jobb och att hålla undan gräset. Blir det för högt så hålls virket i botten fuktigt hela tiden. Inte bra.

© 2020 Östängs gård

Tema av Anders NorenUpp ↑